Dagens fäder saknar historiska rötter
Dagens deltagande fäder saknar historiska rötter. De saknar vetskapen om huruvida det tidigare i historien funnits män som delat deras uppfattningar om hur en god fader skall vara.
Det framkommer i en avhandling från Mittuniversitetet, Det goda faderskapet i svenskt 1800-tal. Faderskap och fadersroll har inte varit något prioriterat forskningsområde bland historiker i allmänhet och svenska historiker i synnerhet.
”En fråga vill jag tillägga: det angår din enda kära Son: skall pappa få tid nog till hans speciella omvårdnad i afs. på hans uppfostran och undervisning? Denna fråga går framför alla de öfriga från hjertat till hjertat.”
Citatet är ett av många utdrag ur brev skrivna av fäder i moderniseringens genombrottstid i Sverige och som analyseras i avhandlingen.
Schabloniserade bilder av män som frånvarande från och oengagerade i sina barn har inneburit att de politiska ambitionerna, att skapa ett nytt faderskapskoncept, har vilat på en föreställning om det förflutna där den vetenskapliga grunden är ofullständig och tämligen svag.
Kontinuitet och föränderlighet i faderskapet analyseras på tre nivåer. Dels på en samhällelig normativ nivå, dels på en nivå som kan ses som individens uppställda omformulerade normer och dels i viss utsträckning på praxis nivå. Även förhållandet mellan faderskap och manlighet analyseras.
Fredag den 23 mars disputerar Tomas Berglund vid Institutionen för humaniora med avhandlingen ”Det goda faderskapet – i svenskt 1800-tal”.
Kontaktinformation
Tomas, Berglund, 0611-86 165, mobil 070-620 4834 eller e-post till Tomas.Berglund@miun.se
