Skogsgallringen har dödlig inverkan på vissa fågelarter
Skogsgallring har en mycket negativ inverkan på en av våra vanliga skogsfågelarter, lavskrikan. I en ny studie visar Uppsalaforskare att häckningsframgången och överlevnaden har sjunkit med upp till 50 procent på femton år som en följd av skogsbruket, och forskargruppen menar att vi behöver nya skötselmodeller för våra skogar. Artikeln finns publicerad i nättidningen Conservation Biology Online.
Gallring är en av de vanligaste skogsskötselåtgärder i Sverige och ses ofta som en nödvändig åtgärd för att öka produktiviteten i skogen, samtidigt som det kan öka den biologiska mångfalden genom att gynna arter som behöver ljus för att trivas.
– Trots att i stort sett varje bolagsägd skog i Sverige gallras upp till tre gånger under en växtcykel har det hittills varit okänt vilka effekter gallring har på skogsfåglarnas överlevnad och häckningsframgång, berättar Michael Griesser, som har genomfört studien tillsammans med Magdalena Nystrand, Sönke Eggers och professor Jan Ekman, samtliga vid institutionen för ekologi och evolution.
I studien ingick 50 lavskrikerevir i södra Norrbotten. Forskarna har jämfört skillnaderna i överlevnad och häckningsframgång före och efter att delar av vissa revir hade avverkats eller gallrats. Resultaten visar att häckningsframgången sjönk med cirka 35 procent efter skogsskötselåtgärderna, och att populationens storlek sammanlagt minskade med cirka 50 procent under en period på femton år.
– Gallring leder till mycket öppnare skogar, och då försämras skydden för de arter som jagas av rovfåglar som använder synen för att spana in sitt byte, till exempel kråkfåglar eller hökar. Den här effekten är mycket påtagligt i äldre skogar som inte ännu har slutavverkats. De bjuder livsrum för många fågelarter men blir mycket artfattiga genom gallring, förklarar Michael Griesser.
Forskarna är säkra på att de negativa förändringarna är en direkt effekt av skogsbruket, eftersom man har jämfört förändringarna i fåglarnas häckningsframgång och överlevnad i revir med och utan åtgärder inom samma studieområde.
– Det som förvånade oss mest var att partiell gallring hade en lika negativ effekt som partiell avverkning.
Man har tidigare ansett att de förändringar gallringen orsakar i skogsstrukturen inte kan ha någon större biologisk effekt. Att konsekvenserna för fågelvärlden kan vara så här negativa har inte varit känt.
– Nu gäller det att i samarbete med skogsbolagen och naturvårdsverket utarbeta bättre skötselkoncept, som inte bara maximerar penningflödet utan också bevarar den biologiska mångfalden i skogen, säger Michael Griesser.
Läs hela artikeln i Conservation Biologi Online via länken nedan.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta post doc Michael Griesser 018-471 64 92, e-post: Michael.Griesser@ebc.uu.se eller professor Jan Ekman, 018-471 26 27, 070-425 03 94, e-post: Jan.Ekman@ebc.uu.se
