Flygaress testadei vindtunnelförsök
De kan glidflyga i långsamt majestät, plötsligt dyka med hög hastighet och göra mycket skarpa svängar – tornseglarna är mästerliga flygare. Nu har en forskargrupp i Lund i samarbete med holländska forskare i Delft, Groningen, Leiden och Wageningen undersökt vilka krafter tornseglarnas vingar utsätts för och hur flygningens aerodynamik ser ut. Det visar sig inte oväntat att flygtekniken är optimal och synnerligen energisnål. Rönen presenteras i senaste numret av den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature. Studier av detta slag intresserar NASA och andra som projekterar framtidens flygplan med rörliga vingar.
Man vet – bl a genom radarstudier från Ekologihusets tak i Lund – att tornseglare tillbringar nätterna i luften på 1,5 km:s höjd och då förmodligen i ett tillstånd av slummer. Radarn avslöjar också att luften blåser förbi deras vingar med 8-10 meter i sekunden.
– Vi har undersökt döda tornseglare i vindtunnlar i Holland och i Lund, säger professor Anders Hedenström som leder forskargruppen i Lund. Holländarna har undersökt vingarnas aerodynamik och vi kropparnas. De har utsatts för vindhastigheter upp till 30 meter i sekunden. Och det visar sig att just vid hastigheter på 8 – 10 meter i sekunden flyger de allra mest effektivt. Då kan de glida länge och utan att behöva flaxa så mycket.
Egentligen har tornseglaren relativt stela vingar som är formade som en lie när man ser dem rakt underifrån. De kan inte utföra lika stora och avancerade flaxrörelser som många andra fåglar. De glidflyger med utsträckta vingar. Men för att dyka och flyga snabbare fäller de vingarna bakåt. Forskarnas mätningar visar att vingarna då utsätts för en belastning som är fyra gånger större än tornseglarens kroppsvikt. Om vingarna inte hade fällts bakåt skulle de ha brutits. Likaså har man kunnat konstatera att vinginfällningen vid skarpa svängar tillåter en upp till tre gånger högre flyghastighet.
Vingar som kan ändra form och läge under flygning är något som intresserar flygindustrin. Kanske kan den lära sig något av tornseglarna. Framför allt är formändrande vingar intressanta när man söker konstruera små flygplan som inte är större än fåglar. Det handlar om fjärrstyrda flygplan utrustade med sensorer och kameror för spionändamål eller för att tjänstgöra som robotar när man undersöker farliga områden. Bl a har NASA 2003 gjort ritningar till ett sådant av fåglar inspirerat flygplan. Kanske har branschen något att lära sig av tornseglarna.
Kontaktinformation
Ytterligare information: Artikeln i Nature heter How swifts control their glide performance with morphing wings. Professor Anders Hedenström nås på tel 046 222 4142 eller 070 689 1476.