Förändringar i vikingadräkten berättar om samhällsskifte

Perioden mellan år 750 och 1050 kallas av tradition för vikingatid, vilket innebär att platser och begrepp som Birka och Sigtuna hamnar inom samma tidsperiod trots mycket stora olikheter. Annika Larsson förklarar i sin avhandling varför en sådan jämförelse är orimlig. Sigtuna anlades redan från början som en medeltida stad, som i förhållande till tiden för Birka styrdes utifrån ett kristet samhällssystem och präglades av en ny typ av kungamakt.

I tolkningar av den vikingatida dräkten har man sällan tagit hänsyn till det här samhällsskiftet, trots att övergången också syns i klädstilen. De ovala spännbucklor som karaktäriserar kvinnodräkten i Birka används till exempel i våra rekonstruktioner av den typiska vikingadräkten långt in i kristen tid, trots att smycket med tillhörande dräktskick försvann redan när Birka lades ned. Till samma dräktskick hörde också flera typer av orientaliska textilier, som visar att man i Birka hade intensiva kontakter med turkiska stäppnomadiska kulturer och troligen också kände samhörighet med dem.

– Den här kulturella tillhörigheten har under senare tid påvisats av flera forskare när det gäller till exempel vapen och mynt från samma period. Men just dräktens koder är så direkta och nära förbundet med vår person att de antagligen är svårare att ta till sig, säger Annika Larsson.

Dräktskicket visar att de gängse kriterier som definierar den kristna medeltiden slog igenom i Mälardalen och andra centrala delar av Skandinavien redan i slutet av 900-talet, och det innebar att tidigare laddade koder måste suddas ut till förmån för den nya kulturtillhörigheten. Den nya maktens dräktsymboler hade sitt ursprung i kristna områden i Västeuropa och Bysans.

– Maktens män i Skandinaviens centrala regioner blev nu krigare i Kristi namn. Kristnandeprocessen gick antagligen inte alls så långsamt och smärtfritt som ofta hävdats, istället visar dräktstudierna att ”korståg” utfördes av krigare klädda i rustning, berättar Larsson.

– Det finns en bild i en frankisk psaltare från 800-talet av Kristus som iklädd brynja och röd mantel krigar mot synd och hedendom. Parallellerna till våra dagars Stålmannen är slående.

Avhandlingen lyfter bland annat fram vikten av att man inom textilforskningen också har ett praktiskt hantverkskunnande som komplement till i de teoretiska förhållningssätten, för att som forskare kunna läsa de textila fynden och deras sammanhang.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Annika Larsson, 018-471 20 80, 070-499 98 85, e-post: annika.larsson@arkeologi.uu.se