Fruktan och fröjd – tvååringar påverkar förskolans innehåll

Små barns inflytande på förskolans innehåll är aktuellt i de nordiska förskolorna.
– I Sverige ska förskolan uttalat vila på demokratisk grund. I Norge har vi sedan 2006 en ny ramplan för förskolan, inspirerad av den svenska läroplanen, säger Elin Eriksen Ødegaard som disputerar vid institutionen för pedagogik och didaktik den 25 maj.
Kravet på delaktighet och inflytande skapar problem för förskolepersonalen. Utmaningen är extra stor när barnen är så små att de utrycker sin vilja och sina åsikter i uttryck och gester. I avhandlingen är det barnens berättelser och perspektiv som undersöks. Dessutom beskrivs deras handlingsutrymme.
Till grund för avhandlingen ligger fältstudier från måltidssamtalen på en norsk förskola. Elin Eriksen Ødegaard är själv i grunden förskollärare, från Norges västligaste stad Florø, norr om Bergen.

Det som styrde valet av avhandlingsämne var att ganska lite forskning gjorts om innehållet i de yngsta barnens berättelser.
– Tidigare forskning har mer fokuserat på hur små barn skapar mening genom att förkroppsliga sina åsikter och sin vilja. Jag intresserar mig istället för berättelsernas innehåll, säger Elin Eriksen Ødegaard.
När barnen tog initiativ till att berätta handlade det om allvarliga teman som saknad, sinnen, rädsla och lust.
– Spänningsfältet mellan fruktan och fröjd visade sig vara särskilt viktigt för dem, säger Elin Eriksen Ødegaard.

När förskolläraren tog initiativet i de planerade aktiviteterna gällde åldersanpassade teman i berättelserna som exempelvis djur eller räknetal. När exempelvis de tvååriga pojkarna tog initiativet var det vuxna män som var temat. Sjörövare och tomtenissar var deras återkommande teman i berättelserna.
– De vuxna på förskolan visade ambivalens till aggressiva mansfigurer som sjörövare, medan de delade barnens engagemang när temat var jultomtar säger Elin Eriksen Ødegaard.
Det tolkar hon i avhandlingen som att förskolläraren är styrd av sitt samhällsuppdrag, som innebär att arbeta för jämställdhet. Då är det lättare att acceptera en snäll och givmild mansfigur som jultomten.
– Men det som såg ut att handla om aggressiva sjörövare kunde lika gärna handla om att utforska och förstå hur det är att vara rädd. Det fanns alltså paradoxer i barns berättelser, säger Elin Eriksen Ødegaard.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Elin Eriksen Ødegaard, elin.odegaard@hib.no, 0047-55585932 , 0047-99154949
Avhandlingen ”Meningsskaping i barnehagen – innhold og bruk av barns og voknes samtalefortellinger” försvaras fredagen den 25 maj, kl 13.00 i Kjell Härnqvistsalen, Pedagogen hus A,Västra Hamng. 25, Göteborg.
Pressansvarig Torsten Arpi
Utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet
Telefon: 031-7862161 , 0768-581187
E-post: torsten.arpi@gu.se