Klimatförändring hotar utrota arter i Lapplandsfjällen
Ett varmare klimat gör att många av de växter som är unika för den alpina tundran i de svenska fjällen riskerar att försvinna, vilket i sin tur kan få stora följder för hela ekosystemet. Det visar ny forskning från Göteborgs universitet.
Områdena runt våra poler är de som påverkas snabbast av de pågående klimatförändringarna. De arter som finns där i dag hinner inte anpassa sig till ett varmare klimat, samtidigt som sydligare arter bereder ut sig i områdena och konkurrerar ut de ursprungliga arterna. Samma sak kommer att ske även i de svenska fjällen, visar en avhandling från Göteborgs universitet.
Robert Björk har studerat den alpina tundran i den nordligaste delen av den skandinaviska fjällkedjan, väster om Abisko. Alpin tundra är en av tre sorters tundra som finns på jorden. Arktisk och antarktisk tundra förekommer endast i polarområden, medan den alpina tundran går att hitta på hög höjd i bergsområden över hela jordklotet. Kännetecken för tundran är det kalla klimatet, vilket medför att nedbrytningen och frigörelsen av näringsämnen från gamla växter sker långsamt. Växterna i tundran är alltså inte bara begränsade av den låga temperaturen utan också av bristen på kväve. För att kunna överleva har tundrans växter anpassat sig genom att växa mycket långsamt och bli väldigt gamla.
När snön samlas i stora mängder under vintern bildas så kallade snölegor. Snön ligger kvar där långt in på sommaren och förkortar därmed växternas växtsäsong, vilket gör att snölegorna domineras av lågvuxna kärlväxter och mossor. Klimatsimuleringar för norra Skandinavien förutsäger en ökad temperatur i framtiden, framförallt vintertid, kombinerat med ökad nederbörd i form av snö. Snön är bra på att tvätta ur atmosfären på föroreningar, som bland annat kväve, vilket gör att kvävenedfallet fördelas ojämnt över landskapet vid snösmältningen. Så trots att mängden snö kan öka i framtiden, kommer ett varmare klimat att leda till en tidigare snösmältning som ger en förlängd växtsäsong i snölegorna samt ett ökat kvävenedfall. Det skulle innebära att de växter som anpassat sig för ett kort växtsäsong och brist på kväve försvinner, till förmån för andra arter.
Förutom att de växter som finns i snölegorna i dag kan konkurreras ut av andra arter, påverkas även andra delar av den alpina näringskedjan av klimatförändringarna. Snölegorna förser nämligen det alpina landskapet med ekosystemtjänster, som till exempel en stadig tillförsel av vatten och näring från smält snö samt färskt bete av god kvalitet under den senare delen av växtsäsongen. Ett förändrat klimat skulle göra att dessa snölegor får en mer sporadisk förekomst i det alpina landskapet, vilket i sin tur kan få omfattande konsekvenser för den biologiska mångfalden i området samt för rennäring och turism.
Kontaktinformation
För mer information
Robert Björk
Institutionen för växt- och miljövetenskaper
Göteborgs universitet
Tel: 031-786 4804, Mobil: 0704-54 65 41
E-post: robert.bjork@dpes.gu.se
Handledare: Prof. Ulf Molau, Tel: 031-786 2665, E-post: ulf.molau@dpes.gu.se
Avhandlingen har titeln: ”Snowbed Biocomplexity: A Journey from Community to Landscape”.
Disputationen äger rum: Fredagen den 25 maj, kl 10.00 i föreläsningssalen, Carl Skottbergs gata 22B (Botanhuset), Göteborg.
