Även bland de avvikande finns normer som utesluter
De homosexuella skulle framstå som normala, skötsamma och passa in i samhällets heterosexuella normer. En avhandling från Umeå universitet visar hur RFSL länge tog avstånd från sadism, masochism och transvestism, från pornografi och prostitution – allt för att underlätta för den företrädda gruppen.
Även bland de avvikande finns exkluderande normer. I en idéhistorisk avhandling från Umeå universitet undersöks hur Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL) mellan 1950 och 1970 försökte underlätta för den företrädda gruppen genom att ta avstånd från sådant som avvek allt för mycket från samhällets normer.
När RFSL bildades 1950 präglades samhället av intolerans mot personer som avvek från den heterosexuella normen. Inte minst i dagspressen sammankopplades homosexualitet med kriminalitet, förförelse av ungdomar och den undre världen. Det fanns också olika föreställningar om homosexualitetens natur.
– Läggningen förklarades bero på kulturellt förfall, till exempel försvagade familjer, berättar Andréaz Wasniowski. Det ansågs också kunna bero på det motsatta: konstlade samhällsnormer som hindrade sexualdriften att fritt få utlopp, vilket resulterade i att den förträngdes och sexuella avvikelser uppstod. Det fanns också mer biologiskt orienterade teorier. Homosexualiteten orsakades av någon medfödd komponent som vanligen återfanns hos det motsatta könet, exempelvis att en homosexuell man hade kvinnliga könshormoner eller en kvinnas perceptuella schema.
Avhandlingen beskriver hur RFSL argumenterande mot dessa föreställningar. Strategin var att framhålla de homosexuellas likhet med de heterosexuella. Förbundet framhöll att homosexuella var skötsamma och inte avvek från de rådande normerna, och att det inte fanns någon väsensskillnad mellan hetero- och homosexuella. RFSL talade ofta om sexuell inriktning som en fråga om grad, där alla ansågs vara placerade mellan rena poler. I praktiken var ingen helt hetero- eller homosexuell utan bara mer eller mindre.
– Det finns också en genusaspekt i detta, säger Andréaz Wasniowski. Genom att ta avstånd från transvestiter försökte RFSL visa att homosexuella inte uppförde sig oacceptabelt men också att de homosexuella männen var ”riktiga män”. Förbundet dominerades av män som hade ett intresse i att tillhöra det i samhället privilegierade könet.
Men det var skillnad mellan vad som visades upp och vad som accepterades internt. I de förbundsinterna publikationerna fanns kontaktannonser från transvestiter och på slutna fester förekom genusöverskridanden. Det viktiga var att det inte syntes utåt. I stadgarna angavs bekämpandet av prostitution, men i brev till ensamma personer ansågs sexköp vara oproblematiskt.
– RFSL var pragmatiskt inriktat och den politiska målsättningen, likaberättigandet, var överordnat, konstaterar Andréaz Wasniowski.
Fredagen den 1 juni försvarar Andréaz Wasniowski, institutionen för historiska studier, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Den korrekta avvikelsen: Vetenskapsanvändning, normalitetssträvan och exkluderande praktiker hos RFSL, 1950-1970. Disputationen äger rum kl 10:15 i hörsal S213, samhällsvetarhuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är docent Torbjörn Gustafsson Chorell vid Uppsala universitet.
Recensionsexemplar kan beställas direkt från Förlaget Holzweg, e-post info@holzweg.se .
Kontaktinformation
För mer information eller intervju, kontakta gärna Andréaz Wasniowski
tel 090-786 6987, 076-8352738 eller e-post andreaz.wasniowski@histstud.umu.se
