Fisksamhällen i förändring – så påverkas tropiska fiskar av koralldöd
Hur påverkas korallrevens fiskar när korallerna dör och alger tar deras plats? Och varför är korallerna så viktiga för fiskyngel? Hur påverkas fisk av kommersiell algodling? Kajsa Garpe har studerat fiskar på och i närheten av korallrev i Östafrika och Centralamerika och diskuterar dessa frågor i en ny avhandling vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet.
Världens koraller dör i allt större omfattning till följd av exploatering, miljöförstöring och katastrofer relaterade till global uppvärmning. I koralldödens spår sprider alger ut sig, gynnade av utfiskning samt god tillgång på näringsämnen. Hur kommer framtidens korallrev ut? Och finns det några korallrevsfiskar som faktiskt trivs bland död korall, korallgrus och alger?
– Många fiskar på korallrev är direkt beroende av hur bottenfaunan ser ut. Mina studier visar att förekomsten av koraller till stor del styr både mängden och artrikedomen av fiskar. Korallerna, inte minst de med förgrenat växtsätt, erbjuder mat och skydd för både fiskar och de ryggradslösa djur som utgör föda för många fiskar. Samtidigt är de förgrenade korallerna mest sårbara inför den pågående ödeläggelsen, säger Kajsa Garpe.
Till korallreven kommer fiskarna som yngel efter en tid som larver i öppet hav. Återväxten av korallrevsfisk är helt beroende på att ynglen bottenfäller och överlever till vuxen ålder och det har visat sig att korallerna spelar en synnerligen viktig roll i dessa skeenden.
– En inventering av nyligen bottenfällda fiskyngel visade att nästan hälften etablerat sig i koraller, framför allt i förgrenade sådana. Antalet yngel var direkt relaterad till förekomsten av levande korall och på de rev där koraller saknades skedde så gott som ingen föryngring, säger hon.
I Tanzania jämförde Kajsa Garpe och hennes kollegor fiskfaunan före och efter en episod av omfattande korallblekning. Konsekvenserna var ansenliga, framför allt när korallerna eroderat ner till grus. Mycket få fiskar uppehåller sig i den miljön, eftersom inget skydd finns att få. Om inte nyetablering av koraller sker, kommer fisken troligtvis inte tillbaka, förklarar hon, och refererar till ynglens behov av levande korall för att kunna återvända till revet.
När koraller dör är det vanligt att högväxande alger breder ut sig. Dessa är oätliga även för de flesta betande fiskar och i motsats till koraller kan de begränsa förekomsten av fiskar.
– När vi klippte och skrubbade bort alger från revet, som del i ett storskaligt experiment i Karibien, ökade mängden fisk omedelbart. Att täta algbestånd erbjuder en specifik livsmiljö visade också studier av algodlingar i Zanzibars grunda laguner. Både mängden fisk och artsammansättningen i och utanför algodlingar skiljde sig väsentligt åt, avslutar Kajsa Garpe.
FAKTA KORALLREV
• Korallrev finns i mer än 100 länder.
• 1/3 av jordens fiskarter återfinns på korallrev (ca 4000).
• Ungefär en halv miljard människor lever i närheten av korallrev och är mer eller mindre beroende av den mat och inkomst de generar.
• Det ekonomiska värdet på jordens korallrev motsvarar åtminstone $ 30 miljarder per år.
• 20 procent av jordens korallrev har redan förstörts.
• 50 procent av jordens korallrev riskerar att förstöras inom kort.
• Förhöjda vattentemperaturer ledde 1997-1998 till att 16 procent av jordens koraller blektes och dog.
Avhandlingens titel: Effects of habitat structure on tropical fish assemblages
Kontaktinformation
Ytterligare information
Kajsa Garpe, doktorand vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet, mobil 0708-106 229, e-post kajsa.garpe@zoologi.su.se
För ytterligare bilder: tfn 08-16 40 90, e-post press@su.se
