Kläder och smycken berättar om bronsålderns samhällstruktur

Avhandlingen tar avstamp i de välbevarade ekkistegravarna funna på Jylland från äldre bronsåldern (1700-1100 f. Kr.). Dessa gravar innehåller bland annat välbevarade klädedräkter. Dessa gravar såväl som andra gravar innehållande textilfragment och bronsföremål från Skåne, Danmark, Schleswig-Holstein och Niedersachsen har använts för att tolka olika samhällsstruktur under bronsåldern.

Ett sätt att visa kulturell tillhörighet är via huvudbonaden. Sophie Bergerbrant har visat att huvudbonaderna som bars av kvinnor i Sydskandinavien och Norra Tyskland kunde variera mellan olika områden. Exempelvis skiljer vissa gravar på Fyn ut sig genom att innehålla en egen typ av huvudbonad. Olika typer av huvudbonader kunde också användas för att signalera status inom den egna kulturella gruppen.

– Det fanns en övergripande kultur i Sydskandinavien under bronsåldern. Dock kan ett flertal lokala drag ses i materialet. Under bronsålderns lopp, ökar likheten i hur man relaterar föremål, exempelvis smycken och vapen, till kroppen. Olika kulturer har olika syn på när man anses vara barn, vuxen och gammal. Gemensamt för stora delar av Central- och Nordeuropa är att man redan vid 14 års ålder ansågs som vuxen i bronsålderns samhälle, säger Sophie Bergerbrant.

Bronsålderns samhälle var förändligt vilket visas i avhandlingen. Ett flertal strukturer förändrades, exempelvis kontaktvägarna. Medan andra samhälliga förhållningssätt som exempelvis synen på ålder verkar ha en mycket längre kontinuitet.

Disputationen sker den 9 juni i De Geersalen, Geovetenskapens hus.

Avhandlingens titel: Bronze Age Identities: Costume, Conflict and Contact in Northern Europe 1600-1300 BC.

Kontaktinformation
Ytterligare information: Sophie Bergerbrant, doktorand vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur, tfn 08-16 10 53, e-post sophie.bergerbrant@ark.su.se