Högstadieelever läste tvåtusenårig mattebok
Om dagens elever klagar över inaktuella och gamla läroböcker, ska de veta att långt in på 1900-talet användes en mattebok vars förlaga var skriven år 300 f kr. Johan Prytz vid Uppsala universitet har i sin avhandling, som han försvarar 4 juni, undersökt skolgeometrin i Sverige under en relativt okänd del av den svenska skolhistorien, och visar bland annat att det inte alls var bättre förr.
Den gängse bilden av skolmatematiken från 1900-talets början fram till 1960-talet, är att det inte hände så mycket. En relativt vanlig uppfattning är att den svenska skolmatematiken före 1950 var präglad av traditionalism och stagnation. Det har dock inte funnits särskilt mycket dokumenterat om perioden, den har varit ett glömt kapitel i svensk skolhistoria – ända tills nu. Johan Prytz har genom att forska i läroböcker, utredningar, tidskrifter, kursplaner, gamla prov och resultat kunnat konstatera att det faktiskt skedde en hel del viktiga förändringar i skolgeometrin under tiden 1905-1962.
– Långt in på 1930-talet använde man fortfarande Euklides Elementa, skriven 300 år före Kristus, som lärobok i geometri. Det pågick dock en het debatt om den. Av vissa ansågs Elementan som en viktig del av utbildningen, andra såg den som helt förkastlig och det gjordes alternativa läroböcker som faktiskt hade konkurrerat ut Elementa vid 1930-talets början, berättar Johan Prytz, som själv är matematiklärare.
Den geometri som lärdes ut via Elementa, men också via de alternativa läroböckerna, till eleverna på motsvarande högstadienivå i 1900-talets början, får dagens studenter normalt inte läsa förrän på universitetet. Redan vid 13 års ålder kom eleverna i kontakt med formell bevisföring. Men dåtidens läroverkselever var för den skull inte smartare, resultaten från tidens nationella prov visar att det inte alls gick särskilt bra för eleverna. Ofta var det färre än 30 procent som klarade geometriuppgifterna på examensproven i årskurs 9. Ibland var det till och med så få som fem procent som lyckades med geometriuppgifterna.
– Ofta framhålls det att skolmatematiken var så mycket bättre förr, men det är kanske bättre att bara se den som annorlunda. Man hade högt ställda mål, men det var få som lyckades leva upp till dem, säger Johan Prytz.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Johan Prytz, 018 – 471 2267, 018 – 50 13 62, 070 – 351 09 18, e-post Johan.Prytz@did.uu.se
