Tekniken på intensiven är sjuksköterskans förlängda arm
De tekniska apparaterna på en intensivvårdsavdelning är avgörande för god medicinsk vård och omvårdnad, men den kan också orsaka problem. Hur teknologin uppfattas beror på vilken utbildning och erfarenhet personalen har. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin.
På intensivvårdsavdelningen vårdas svårt sjuka patienter som kräver övervakning och behandling dygnet runt. Den specialutbildade personalen har avancerad medicinsk teknik till sin hjälp. Arbetsfördelningen på avdelningen är tydlig och tas för given av personalen.
– Ofta när man tänker på en intensivvårdsavdelning tänker man på läkare och sjuksköterskor som springer omkring med dropp och blodpåsar och defibrillator, men jag har kunnat se att intensivvård till stor del produceras via rutiner som är till för att man inte ska behöva ingripa akut, säger specialistsjuksköterskan Ann-Charlott Wikström som i detalj studerat teknologins roll i det dagliga arbetet på en intensivvårdsavdelning vid ett sjukhus i Västsverige.
Intervjuer med personalen vid avdelningen visar att de tycker att teknologin underlättar arbetet på många sätt, men att den också ställer till problem. Dessa löser man ofta tillsammans på ett hierarkiskt sätt.
– Man löser sällan problemen enskilt, utan genom kommunikation med sina arbetskamrater. Undersköterskor vänder sig till undersköterskor, sjuksköterskor till sjuksköterskor och läkare till läkare. Kan man inte lösa problemen sinsemellan vänder man sig till nästa nivå, säger Ann-Charlott Wikström.
Studien visar att teknologin är en aktör på intensivvårdsavdelningen som överlag upplevs som en förutsättning för god intensivvård. Den moderna utrustningen kan både fungera som en sjuksköterskas förlängda arm eller som en utvidgning av patienten, men kan också ställa till förtret.
– Om en sjuksköterska blir osäker på ett blodtryck kan hon ofta hämta en gammal hederlig blodtrycksmanchett för att kontrollera att den nya digitala apparaten verkligen visar rätt värde, säger Ann-Charlott Wikström.
Den kunskap som krävs för att upptäcka problem med tekniken är knuten till det sammanhang och den miljö man befinner sig i. När nya moderna apparater introduceras förändras miljön och den gamla kunskapen räcker inte längre till.
– Apparaterna producerar hela tiden information som människor måste tolka. Siffrorna och figurerna på displayen betyder också olika saker beroende på vem som ser dem. Det handlar om erfarenhet inom intensivvård, utbildning och erfarenhet, säger Ann-Charlott Wikström.
Ann-Charlott Wikström är verksam som universitetsadjunkt vid Högskolan Väst.
Avhandling för filosofie doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Avhandlingens titel: Knowing in Practice – a Tool in the Production of Intensive Care
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Ann-Charlott Wikström, leg. sjuksköterska, telefon: 0520-22 39 59, 073-397 51 61, e-post: anncharlott.wikstrom@hv.se
Handledare:
Docent Ann-Christin Cederborg, telefon: 070-692 21 11, e-post: annce@ibv.liu.se
Fil. Dr Kaety Plos, telefon: 031-786 23 66, e-post: kaety.plos@fhs.gu.se
