Försurningen bromspå växthuseffekten
Att trafiken genom koldioxidutsläpp bidrar till växthuseffekten vet vi sedan länge. Men samtidigt är faktiskt trafiken också en positiv faktor som motverkar utsläppen av växthusgaser. Trafiken medför nämligen att mer kol binds i våra skogar i stället för att släppas ut i atmosfären – och den processen är kraftfullare än vad forskarna hittills anat. Det framgår av ett samarbete mellan flera europeiska forskargrupper, däribland även två forskare från Lunds universitet.
Rönen presenteras i en artikel i senaste numret av Nature. De båda lundensiska författarna är professor Anders Lindroth och lektor Harry Lankreijer vid Institutionen för naturgeografi och ekosystemanalys. Forskargrupperna har undersökt hur olika faktorer som klimat, ålder och kvävenedfall påverkar utbytet av koldioxid mellan olika typer av skogsekosystem och atmosfären. Man har koncentrerat sig på att studera hur skogar på norra halvklotet påverkas. Bland annat har man undersökt vilken roll mänskliga aktiviteter som aktiv skogsskötsel och deposition av försurande ämnen spelar i det sammanhanget.
Det visar sig att försurningen i form av utsläpp av kväveoxider påverkar kolupptaget kraftigt. Det är i och för sig väntat eftersom kväveoxiderna gödslar skogen och får den växa snabbare. Det leder bl a till att mer kol binds i tillväxande vedmassa på grund av den ökade fotosyntesen.
– Men upptaget av kol när man kvävegödslar en skog är bara en tiondel så stort som när kväveoxiderna sprids från våra vägar via luften. I det förra fallet binder ett kg kväve fyrtio kg kol, i det senare fallet binder ett kg kväve 400 kg kol! säger Anders Lindroth och tillägger:
– Det paradoxala är alltså att nedsmutsningen av atmosfären genom försurning faktiskt motverkar växthuseffekten genom att upptaget av koldioxid från atmosfären ökar. Slutsatsen blir att människan aktivt genom skogsskötsel och passivt genom luftföroreningar mer eller mindre fullständigt kontrollerar kolupptaget i tempererade och nordliga skogar.
Forskarna har också konstaterat att skogarnas ålder spelar en viktig roll för koldioxidutbytet med atmosfären. Räknat på ett skogsbestånds hela livstid är det genomsnittsliga kolupptaget cirka hälften av det maximala som inträffar under ett bestånds medelålder.
– Med andra ord varierar kolupptaget kraftigt under en skogs livstid. Det är ingen tvekan om att det bör ha konsekvenser för hur vårt skogsbruk bör se ut. Men vilka konsekvenser? För att kunna svara på det krävs mera forskning, slutar professor Lindroth.
Kontaktinformation
Artikeln i Nature heter The human footprint in the carbon cycle of temperate and boreal forests. För ytterligare information nås professor Lindroth på tel 070 5738633.
