Kalkning av norrländska vatten kan skada den biologiska mångfalden
Att kalka försurade vattendrag kan vara fel strategi i norra Sverige. Här finns nämligen en naturlig försurning som flera arter anpassat sig efter. Det visar Zlatko Petrin, Umeå universitet, i sin avhandling.
Utsläpp som orsakar surt regn sker både från t.ex. skogsbränder och genom mänskliga aktiviteter som kraftproduktion, industrier och transporter. Försurning anses generellt skada biologisk mångfald och funktion i sötvattenekosystem. Detta har observerats både internationellt och i Sverige.
– Men försurningen påverkar den biologiska mångfalden mindre negativt i norra Sverige än i södra Sverige. I södra Sverige försvinner tre gånger så många arter när surheten minskar med 1,5-2,0 pH-enheter, säger Zlatko Petrin.
Ekosystemets funktion verkar däremot inte skilja sig mellan Nord- och Sydsverige. Funktionen har i avhandlingen mätts genom att ta reda på hur effektivt energi frigörs från organiskt material, till stor del löv, som är den huvudsakliga energikällan i små bäckar.
Tidigare undersökningar har indikerat att försurningen pågått naturligt i norra Sverige under flera tusen år. Hur det kommer sig att naturlig försurning är mindre skadlig för den biologiska mångfalden än försurning, som förorsakas av mänskliga aktiviteter, är fortfarande oklart. Enligt en hypotes har organismer som lever i naturligt sura sjöar och vattendrag haft mycket längre tid att anpassa sig till försurning. De har därför utvecklat egenskaper som hjälpt dem att överleva och framgångsrikt fortplanta sig under förhållanden som annars skulle vara skadliga. En annan hypotes betonar den kemiska skillnaden mellan mänskligt förorsakad försurning och naturlig försurning och menar att detta påverkar sötvattensorganismer på olika sätt.
Forskningsresultaten har viktiga konsekvenser för skötseln av naturligt försurade vattendrag i norra Sverige. Ibland har här försurade vattendrag kalkats för att mildra försurningens negativa effekter med avsikt att förbättra sportfisket och bevara den biologiska mångfalden. Kalkningen kan å ena sidan ha lett till vissa positiva effekter för sportfiskebeståndet. Å andra sidan kan den samtidigt ha motarbetat ansträngningarna för att bevara en unik och anpassad fauna, eftersom vi förändrar vattenkemin så att just de organismer som är anpassade till naturligt sura vatten missgynnas.
– Det betyder att vi i praktiken riskerar att skapa ekosystem utan motsvarighet i naturen och därmed misslyckas med att bevara existerande naturliga ekosystem. Kalkning är kanske inte alltid rätt strategi för att bevara vattendrag, särskilt eftersom det finns få miljöproblem i norra Sverige som har att göra med naturlig försurning, förklarar Zlatko Petrin.
Zlatko Petrin kommer ursprungligen från Tyskland.
Lördagen den 22 september försvarar Zlatko Petrin, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln What are the effects of natural versus human-caused acidity on stream species diversity and ecosystem functioning? Svensk titel: Vilka effekter har naturlig jämfört med mänskligt förorsakad försurning på biologisk mångfald och ekosystem funktion i bäckar? Disputationen äger rum kl 10.00 i Lilla hörsalen, KB3A9, KBC. Fakultetsopponent är professor Steve J. Ormerod, Cardiff School of Biosciences, Cardiff University, Storbritannien.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Zlatko Petrin
Telefon: 090-786 77 18
E-post: zlatko.petrin@emg.umu.se
