Låga nivåer av blodkärlsbildande faktorer indikerar aggressiv njurcancer

Angiogenes (nybildning av blodkärl) är centralt vid tumörtillväxt. Utan nya blodkärl blir tumörer inte större än 1-2 mm. Angiogenes uppkommer bl a till följd av hypoxi (syrebrist), lågt pH och genmutationer. Hypoxi i tumörer är ofta förenat med metastasering, återfall i sjukdom och sämre prognos. De studier som presenteras här visar något överraskande att ett lågt uttryck av faktorer relaterade till hypoxi och kärltäthet korrelerar till mer aggressiva tumörer och sämre prognos hos patienter med klarcellig njurcancer.

För att överleva i en syrefattig miljö har organismer utvecklat en rad skyddande mekanismer, bl a angiogenes och ökad produktion av röda blodkroppar. Detta regleras via hypoxia-inducible factor (HIF). Vid normala syrenivåer inaktiveras HIF i en process som är beroende av von Hippel-Lindau-genen (VHL).

Njurcancer drabbar 1000 personer i Sverige varje år och 600 personer avlider i sjukdomen under samma period. Om tumören är begränsad till njuren är behandlingen kirurgisk och prognosen god. Om tumören däremot är spridd är behandlingsmetoderna begränsade och prognosen sämre. Medicinsk behandling med hormoner eller immunstimulerande medel har osäker eller kortvarig effekt och cytostatika är inte framgångsrik. I klarcellig njurcancer är HIF-systemet aktiverat till följd av både hypoxi och VHL-mutationer. Celler som saknar VHL får då ett högt HIF-uttryck oberoende av syrenivåer.

Dessa studier bekräftar att kopplingen mellan angiogenes, kärltäthet och hypoxi i tumörer är svårbegriplig. Förklaringsmodeller som inkluderar mutationers påverkan på angiogenes kan antagligen appliceras på njurcancer. Kartläggning av individuella angiogena faktorer verkar tillföra prognostisk information. Dessa kan potentiellt användas för att följa sjukdomsförlopp och bör kunna leda till en behandling som är mer tumör- och individanpassad. Då njurcancer är en tumörtyp med dokumenterad motståndskraft mot cytostatikabehandling är det angeläget att utvärdera angiogeneshämmande läkemedel. Dessa kan få stor betydelse för behandling av patienter med njurcancer.

Johanna Sandlund är född och uppvuxen i Piteå där hon tidigare studerat vid Strömbackaskolan och Framnäs folkhögskolas musiklinje. Hon examinerades från läkarprogrammet vid Umeå universitet 2006 och är nu verksam som AT-läkare vid Norrlands universitetssjukhus.

Onsdagen den 19 september försvarar Johanna Sandlund, Institutionen för strålningsvetenskaper, onkologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Angiogenesis in human renal cell carcinoma: hypoxia, vascularity and prognosis. Disputationen äger rum kl 09.00 i Lionssalen, onkologiska kliniken, Norrlands universitetssjukhus, Umeå. Fakultetsopponent är docent Elisabeth Kjellén, Institutionen för kliniska vetenskaper, sektionen för onkologi, Lunds universitet.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Johanna Sandlund på telefon 070-624 43 31 eller e-post johanna_sandlund@hotmail.com.