Brist på kväve i blommande sjöar
Nitratkvävehalten har minskat oväntat fort i många insjöar i Europa. Flera kvävefixerande cyanobakterier (blågröna alger) gynnas av detta.
I näringsrika insjöar och i Östersjön blommar algerna kraftigt under varma somrar. Det rör sig framförallt om cyanobakterier, så kallade blågröna alger. En del cyanobakterier kan bli giftiga för människor och djur, men vanligtvis bara när de massutvecklas. Cyanobakterierna utvecklas ofta kraftigt när näringsämnet nitratkväve tar slut medan fosforhalten fortfarande är hög. En del arter har nämligen förmåga att fixera kväve från luften till skillnad från många andra alger.
Forskare vid SLU har följt nitratkvävehalterna i hundra europeiska sjöar. De kunde tydligt se hur kvävehalterna på vårarna återverkade på somrarnas halter. Vidare visade nitratkvävehalterna på vårarna en starkt nedåtgående trend i norra Europas sjöar. Detta beror dels på en med åren allt tidigare inbindning i flora och fauna, dels på det minskande kvävenedfallet från luftföroreningar. Antalet tillfällen med mycket låga halter, dvs. mindre än 10 gram nitratkväve per liter, visade sig ha tredubblats i grunda sjöar sedan 1988. Minskningen av kvävehalten har gått oväntat fort.
Denna obalans måste enligt forskarna åtgärdas för att risken för blomningar av potentiellt giftiga, kvävefixerande alger ska minska. Därför är det mycket angeläget att förstärka insatserna för att minska fosforhalter i sjösystem med höga fosforhalter, vilka förekommer främst i de södra delarna av Sverige.
BILDTEXT: I Östersjön och i många insjöar råder obalans mellan näringsämnena kväve och fosfor. Foto: Nora Adelsköld http://www2.slu.se/aktuellt/2007/pressbilder/notiser/skargardNA.jpg
Kontaktinformation
Gesa.Weyhenmeyer@ma.slu.se, 018-67 31 06
