Elever med koncentrationssvårigheter glöms bort när nya skolor planeras

– Det räcker med att någon går förbi i korridoren utanför för att hela klassen ska vända sig ditåt. Att sedan återställa elevernas fokus till undervisningen kan ta ganska lång tid. Det gäller alltså att minimera distraherande intryck och skapa en trygg miljö för dessa elever, berättar Catrin Tufvesson, doktorand i Miljöpsykologi på Lunds Tekniska Högskola.

Att se till att det är så tyst som möjligt i och utanför klassrummet, både utomhus och från övriga delar av byggnaden är alltså viktigt. Deras klassrum bör därför inte vetta mot en skolgård. Skolan bör inte heller placeras så att tåg- eller biltrafik kan höras in, för att ta några exempel. Fönstrens placering är en annan faktor att laborera med. T ex mår flera av dessa elever dåligt av direkt solljus och skarpa skuggor.

– Kunskapen om vad som påverkar dessa elever finns oftast redan hos lärare, pedagoger och personliga assistenter. Däremot finns inte denna kunskap hos beställarna, vilket ofta är kommunerna, representerade av både politiker och tjänstemän inom skolförvaltningar. Medvetenheten om denna grupps behov borde även finnas hos de projektledare som ansvarar för ny- eller ombyggnationer, samt även hos skolledare, påpekar Catrin Tufvesson.

Rätt utformade skolor behöver enligt Catrin Tufvesson inte bli dyrare. Det är inte några kostsamma lösningar som behövs utan god planering. Och bra inlärningsmiljö kan som sagt göra att dessa elever lär sig mer, vilket i sin tur på sikt gör att de lättare kan delta i samhället. Hon tillägger att även andra elever kan må bra av en den arkitektur och miljö som elever med koncentrationssvårigheter har.

På en mer övergripande nivå går att generalisera denna grupps behov. Men det finns även beteenden som är specifika för respektive funktionshinder och även behov av individuella anpassningsmöjligheter. Catrin Tufvesson understryker att även de senare behoven oftast är lätta att lösa.

Den 28 september disputerar Catrin Tufvesson med sin avhandlning ” Concentration difficulties in the school environment – with focus on children with ADHD, Autism and Down’s syndrome”. Läs abstract här (länk) Välkommen!

Drygt 7 procent av alla barn mellan 2-17 år har någon form av nedsatt orienteringsförmåga, t ex nedsatt syn- eller hörselförmåga, skriv-, läs- och tal problem, eller nedsatt kognitiv förmåga, vilket betyder i praktiken att den lärande miljöns utformning påverkar deras möjligheter till att delta i undervisningen.

För mer information, kontakta Catrin Tufvesson, doktorand, Miljöpsykologi, tel: 046-222 76 15, 073-622 69 36, Catrin.Tufvesson@arkitektur.lth.se