Försoning i Sydafrika – en komplex process
Sydafrika framställs ofta som ett exempel på en lyckad försoningsprocess. Men fokus har främst legat på Sannings- och Försoningskommissionens numera avslutade arbete.
– Nationella processer som Sanningskommissionen är viktiga. Men en hållbar försoning måste också byggas i vardagen, i människors dagliga möten med varandra, säger Anna-Karin Evaldsson, som i en ny avhandling analyserar försoningsprocessen i Sydafrika.
Försoning mellan parter efter en våldsam konflikt ökar avsevärt möjligheterna för en hållbar fred. I en ny avhandling från institutionen för globala studier vid Göteborgs universitet studerar Anna-Karin Evaldsson faktorer som bidrar till försoning mellan svarta och vita sydafrikaner på gräsrotsnivå. Hon har också granskat hur sydafrikaner i allmänhet ser på begreppet försoning.
– En mängd olika faktorer kan påverka möjligheterna till försoning mellan ”vanliga” sydafrikaner, antingen genom att bidra till eller motverka processen, säger Anna-Karin Evaldsson.
– Dessa faktorer innefattar bland annat: kontakt och kommunikation, socioekonomisk utveckling, diskriminering, kvotering, våld, minoritetens och majoritetens relationer till varandra, samt olika symboliska faktorer. Vardagslivet kan ha en stor inverkan på en försoningsprocess.
Avhandlingens fokus är försoning mellan ”vanliga” människor eftersom det är en dimension som hittills har fått lite uppmärksamhet. Apartheid påverkade alla sydafrikaner i grunden. Trots det handlar en stor del av forskningen om eliten i samhället och om försoning mellan direkta förövare av och offer för grova brott mot de mänskliga rättigheterna.
– Därför är det viktigt att bredda synen på försoning både när det gäller forskning och praktik, säger Anna-Karin Evaldsson.
Avhandlingen visar att försoning är en komplicerad process som ofta tar lång tid. Det finns inga enkla mallar och processen påverkas av det lokala sammanhanget. I avhandlingen identifieras och diskuteras ett brett spektrum av ofta besläktade faktorer som påverkar försoningen i Sydafrika. Exempel på frågor som lyfts fram är: hur fattigdom och ojämlikhet påverkar möjligheterna till försoning och vilken roll hög våldsbrottslighet och kvarlevande segregation kan ha för det framtida försoningsarbetet. Avhandlingen är baserad på omfattande fältarbete i Matjhabeng kommunen i Free State provinsen i Sydafrika mellan 2004 och 2006.
Avhandlingens titel: Grass-roots reconciliation in South Africa.
Tid och plats för disputation: fredagen den 5 oktober 2007, kl. 10.15, aulan, Annedalsseminariet, Campus Linne, Konstepidemins väg 2/Övre Husargatan 36, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Anna-Karin Evaldsson, tel 031-266155 (bost.), 0708-160426 (mob.)
e-post: anna-karin.evaldsson@globalstudies.gu.se
