Jordbruksforskning för framtiden

Det är fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap vid SLU som har beställt denna utredning om vilka behov av forskning som finns i ett svenskt perspektiv. Förutom klimatförändringarna är det ytterligare två områden som ingår: globaliseringen och förändringar i naturresurstillgångar.

– Om inte klimatet är ett samtalsämne vid middagsbordet så är det energifrågan, inledde Kristina Glimelius, dekan för fakulteten. Och det svenska jordbruket finns inte på en isolerad ö utan är beroende av utvecklingen i världen. Jordbruksforskningens inriktning är en angelägen fråga för såväl kommande generationer och som vår fakultet. Jag ser med spänning fram emot dagens presentationer och diskussion vad gäller det forskningsbehov vi har att tackla.

De beräknade klimatförändringarna bedöms av SLU-forskarna i hög grad gynna svenskt jordbruks växtproduktion och öka dess konkurrenskraft. Högre skördar förväntas, men till priset av ökade insatser i form av växtskydd, gödsling och bevattning av vissa grödor.

Det är också troligt att jordbrukets miljöbelastning per hektar ökar. Behovet att integrera produktions- och miljömål kommer troligen att öka, och därmed också behovet av forskning för att minska insatserna per producerad enhet.

Trots ökad konkurrenskraft tror forskarna att den svenska åkerarealen för mat och foderproduktion kan komma att minska i framtiden beroende på den internationella utvecklingen. Förutsägelserna är dock mycket osäkra och pekar på stort kunskapsbehov om möjliga utvecklingar av t.ex. åkermarkens produktionspotential.

Håkan Fogelfors vid institutionen för växtproduktionsekologi har varit drivande i arbetet.

– I Sverige har vi höga krav på att i produktionen värna om odlingsmiljön och djurens välbefinnande kopplat till frågor som biologisk mångfald, öppet landskap, rent vatten osv., och detta vill vi naturligtvis även i fortsättningen, framhöll Håkan Fogelfors. Det kräver forskning kring konsumtionsmönster och livsstilsfrågor, integrerade produktionssystem för livsmedel, foder, husdjur och bioenergi. Modeller för att kunna göra resurs- och konsekvensanalyser blir därmed en central fråga.

– Det är också mycket viktigt att vi får en ordentlig satsning på nationell växtförädling, så att vi kan få fram sorter som är speciellt anpassade till våra speciella förutsättningar, inte minst ljuset, på våra breddgrader, avslutade Håkan Fogelfors.

Läs mer
Framtidsanalys av svenskt jordbruk – FANAN, inklusive seminarieprogram och inom kort powerpoint-presentationer från seminariets föreläsningar, http://www2.vpe.slu.se/fanan_vpe_slu/fanan.html

Framtidsanalys av jordbruket, http://www.slu.se/?id=551&puff=153

Solros ny oljeväxt i ändrat klimat, http://www.slu.se/?id=551&puff=118

KONTAKTPERSONER
Dekanus Kristina Glimelius, 018-67 32 38, Kristina.Glimelius@vbsg.slu.se, fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap

Projektledare
Håkan Fogelfors, 018-67 14 00, Hakan.Fogelfors@vpe.slu.se, institutionen för växtproduktionsekologi, SLU

Tvärvetenskaplig grupp
Maria Wivstad (utredningssekreterare), 018- 67 14 09, Maria.Wivstad@vpe.slu.se, institutionen för växtproduktionsekologi, SLU

Jan Bertilsson, Jan.Bertilsson@huv.slu.se, 018-67 16 45, institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU

Christer Jansson, Christer.Jansson@vbsg.slu.se, 018-67 30 53, institutionen för växtbiologi och skogsteknik, SLU

Tomas Pärt, 018-67 27 04, Tomas.Part@ekol.slu.se, institutionen för ekologi, SLU

Theo Verwijst, 018-67 25 50, Theo.Verwijst@vpe.slu.se, institutionen för växtproduktionsekologi, SLU

Globalisering
Fredrik Holstein (utredningssekreterare), 018-67 17 54, Fredrik.Holstein@ekon.slu.se, institutionen för ekonomi, SLU

Naturresurstillgång
Susanne Johansson (utredningssekreterare), 018-67 14 08, Susanne.Johansson@cul.slu.se, Centrum för uthålligt lantbruk, SLU

Klimatförändring
Henrik Eckersten (utredningssekreterare), 018-67 32 59, Henrik.Eckersten@vpe.slu.se, institutionen för växtproduktionsekologi, SLU