Motståndet mot slöjan ökar

Mångfaldsbarometern är en rikstäckande enkätundersökning vid Uppsala universitet som årligen kartlägger attityderna till etnisk mångfald bland befolkningen i Sverige. Den första rapporten publicerades 2005. Årets rapport baserar sig på uppgifter från ett slumpmässigt urval av den svenska populationen (1065 individer) och jämför årets resultat med tidigare år. Mångfaldsbarometern undersöker bland annat följande: Vad tycker den svenska befolkningen om den kulturella mångfalden i Sverige? Vilken typ av individer är mer benägna att acceptera det som är annorlunda?
Liksom förra året visar Mångfaldsbarometern 2007 att många svenskar har goda erfarenheter av nära kontakt och samarbete med personer med invandrarbakgrund (över 80%). Andelen minskar dock något år 2007. Kvinnors attityder har varit och är fortfarande mer positiva än mäns, men denna skillnad minskar.
Religionen verkar vara den dimension som väcker mest negativa attityder i förhållande till mångfalden. Ett exempel är de intervjuades förhållningssätt gentemot påståendet ”Muslimska kvinnor som lever i Sverige är i större grad förtryckta än andra kvinnor i Sverige” som varje år har fått många (över 60 %) att instämma. Påståendet ”Det borde vara förbjudet att bära slöja i skolan eller arbetet” får ökat stöd i årets undersökning jämfört med 2005, där mindre än hälften (43%) instämde helt eller delvis. Stödet för detta påstående ökade till 45,4% år 2006 och är i år 49,8%. Med andra ord är det nästan hälften som anser att slöjan borde förbjudas i arbete eller skola. Den trend man kan se i denna ökning är att den negativa opinionen mot slöjan växer.
Ett påstående som får stort stöd är att ”Alla invandrare skall ha precis samma sociala rättigheter som de som är medborgare i Sverige” (över 70%) men samtidigt lyfts också fram att anpassning till vårt lands vanor är alla invandrares skyldighet (över 80%). Det tycks alltså finnas en öppenhet för att acceptera andra kulturella inslag, men dessa måste integreras i en gemensam svensk kultur. Vissa invandrargrupper har dock svårare att anpassa sig till det svenska samhället, anser 66,9% av de intervjuade i årets studie. De som inte anpassar sig till svenska lagar är alltså mindre välkomna. Procentandelen av dem som instämmer helt eller delvis med påståendet ”Alla utlänningar som begår brott i Sverige bör tvingas att lämna landet” har inte visat någon märkbar förändring sedan Mångfaldsrapporten 2005 och ligger på 63-64%.
Det finns också en ökande trend när det gäller extrema negativa attityder mot mångfalden. Det är personer med enbart grundskoleutbildning som ger uttryck för mest negativa attityder. Men även personer med gymnasieutbildning står för en markant ökning. Personer med högskoleutbildning visar lägsta nivåer av extrema negativa attityder, men även här ses i år en liten ökning av extrema negativa attityder.
En omdiskuterad fråga i den offentliga debatten har varit åsikten att ”Många utlänningar kommer till Sverige bara för att utnyttja svenska sociala förmåner”. I denna fråga illustreras en intressant trend till minskning av denna negativa attityd mellan åren 2005, 2006 och 2007. År 2005 var det 40,2% som instämde i påståendet, vilket minskade till 38,7% år 2006 och minskade ytterligare till 36,8% år 2007.
Mångfaldsbarometern undersöker också vilka som anses vara invandrare och i likhet med tidigare år, betraktas följande grupper som invandrare: irakier, araber, kurder, iranier, turkar, somalier, bosnier, serber, kroater, romer, chilenare, ryssar, kineser, greker, judar, polacker och thailändare. Grupper som inte betraktas som invandrare är norrmän, finländare, engelsmän, tyskar och amerikaner.

Kontaktinformation
För mer information om studien, kontakta docent Orlando Mella, tel: 018-471 11 89 eller docent Irving Palm, tel: 018-471 11 92.