Skogens upptag av koldioxid är en nationalekonomisk faktor att räkna med
Ett varmare klimat leder till att skogsmarken avger kraftigt ökande mängder koldioxid till atmosfären. Samtidigt dämpar träden denna växthuseffekt genom en snabbare tillväxt. Detta har en stor nationalekonomisk betydelse som kan uppskattas i kronor och ören. Det visar Peter Eliasson i en avhandling från SLU.
Skog tar upp koldioxid då den växer. Kolet i barr, kvistar och andra växtdelar hamnar så småningom i marken och koldioxid avges igen när de döda växtdelarna förmultnas i ett naturligt kretslopp. Om skogens tillväxt är god ackumuleras kol i marken. I ett globalt perspektiv har landekosystemen, och då i synnerhet skogarna, tagit upp mer än hälften av människans utsläpp av fossilt kol under de två senaste århundradena. Avskogning, framförallt i utvecklingsländerna, avbryter tillförseln av kol till marken och frigör stora mängder koldioxid. Detta är ett allvarligt problem ur klimatsynpunkt och orsakar koldioxidutsläpp i en storleksordning som är jämförbar med de fossila utsläppen. De välskötta barrskogarna i norra Europa, som stadigt ökar i tillväxt, tar för närvarande upp avsevärda mängder koldioxid.
Peter Eliassons avhandling, som handlar om hur klimatförändringarna påverkar kolets och kvävets kretslopp i skogen, visar inga tydliga tecken på att trädens tillväxt och mikroorganismernas nedbrytande funktioner tar direkt skada av ökad koldioxidhalt, ökad marktemperatur och måttliga mängder av kvävedeposition. Däremot visar avhandlingen att skogsmarkernas organiska kolförråd är känsligt för temperaturhöjningar.
Stora mängder organiskt kol i marken kan snabbt omvandlas till koldioxid till följd av ökad marktemperatur, trots att trädens tillväxt också stimuleras då marktemperaturen höjs – samtidigt som kol omvandlas till koldioxid frigörs också kväve, som är en bristvara för träden. En ökad koldioxidhalt kan också i sig stimulera skogstillväxten, men leder till näringsbrist på lång sikt. Nuvarande kvävenedfall kan motverka den befarade näringsbristen, men avhandlingen tyder på att kvävenedfallet kan leda till ökad fastläggning, s.k. immobilisering, av kväve i marken.
Peter Eliasson diskuterar även den nationalekonomiska betydelsen av skogens koldioxidupptag. För att hitta lösningar till de problem som klimatförändringarna medför måste beslutsfattare få en god helhetsbild. Politiker och planerare med målsättning att fördela samhällsresurserna effektivt är inte mycket hjälpta av siffror som anger upp- eller nedgångar i skogens kolbalans om det ekonomiska värdet av olika åtgärder är oklara. För att underlätta prioriteringar av samhällets alla resurser är det nödvändigt att uppskatta efterfrågan på åtgärder mot växthuseffektens konsekvenser i termer av kronor och ören. En enkel uppskattning i avhandlingen pekar på att skogssektorns bidrag till nettonationalprodukten bör uppräknas med upp till omkring 50 procent om värdet av skogarnas kolupptag tas med.
Jägmästare Peter Eliasson, institutionen för ekologi, SLU, försvarar sin avhandling med titeln Impacts of Climate Change on Carbon and Nitrogen Cycles in Boreal Forest Ecosystems.
Plats: Loftets hörsal, SLU, Ultuna, Uppsala
Tid: Torsdagen den 20 september 2007 kl. 10.00
Opponent: Professor Frits Mohren, Leerstoelgroep Bosecologie en Bosbeheer, Wageningen Universiteit, Nederländerna.
Mer information:
Peter Eliasson, 018-67 20 65, Peter.Eliasson@ekol.slu.se
Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen: http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001525/
