Dubbel risk för livmoderhalscancer trots operation

Svenska kvinnor kallas regelbundet till cellprovskontroll. I de fall allvarliga cellförändringar upptäcks opereras det yttersta skiktet av livmoderstappen bort. Årligen opereras ungefär 10 000 kvinnor i Sverige för cellförändringar i livmodershalsen. Om cellförändringarna lämnas obehandlade finns en stor risk att drabbas av livmoderhalscancer eller cancer i slidan.

Men trots operation och uppföljning har kvinnorna fortfarande 2,5 gånger större risk att utveckla livmoderhalscancer eller cancer i slidan jämfört med andra kvinnor. Det visar en svensk studie som i dagarna publiceras i British Medical Journal.
– Det är anmärkningsvärt att risken för cancer fortsätter att vara högre trots att man opererat bort den del av vävnaden där livmoderhalscancer oftast uppstår, säger studiens huvudförfattare Björn Strander, doktorand vid Sahlgrenska akademin samt överläkare vid Onkologiskt centrum i Västra sjukvårdsregionen.

Forskarna har kunnat följa kvinnor i över 25 år efter behandlingen och ser att risken inte minskar nämnvärt efter lång tid. Riskökningen var kraftigast för kvinnor som var över femtio när de fick sin behandling för cellförändringar.
– Behandlingarna är framgångsrika eftersom det bara är någon enstaka procent av dessa kvinnor som insjuknar i cancer, men det verkar som om kvinnor inte blivit uppföljda med cellprover tillräckligt noga och tillräckligt länge efter behandling, säger Björn Strander.

Han tycker därför att det är viktigt att de särskilda uppföljningsprogram som erbjuds efter behandling för cellförändringar ses över.

Studien gjordes med hjälp av det svenska cancerregistret. Där registreras också svåra cellförändringar, som inte utvecklats till cancer. Sammanlagt 132 493 kvinnor som behandlats för sådana cellförändringar kunde följas i genomsnitt 17 år, en del så länge som 40 år.

– Tack vare välskötta och fullständiga register kan vi i Sverige göra epidemiologiska studier och få fram intressanta resultat som inte är möjliga i de flesta andra länder. De hjälper Sverige att hålla sig i framkant av medicinsk forskning, säger Pär Sparén professor i medicinsk epidemiologi vid Karolinska Institutet, och medförfattare till studien.

Studien kommer att ingå i Björn Stranders doktorsavhandling som läggs fram i januari vid Sahlgrenska akademin. Avhandlingen handlar om att förbättra skyddet mot livmoderhalscancer i Sverige.

FAKTA LIVMODERHALSCANCER
Kvinnor mellan 23 och 60 år kallas regelbundet för cellprovskontroll. Att delta i dessa kontroller ger ett bra skydd mot livmoderhalscancer. När en kvinna insjuknar i livmoderhalscancer är den vanligaste orsaken att hon inte deltagit i provtagning, men det händer ibland att även kvinnor som deltagit får cancer. I Sverige har livmoderhalscancer blivit ovanligt tack vare de återkommande cellprovskontrollerna, men trots det dör årligen 130 kvinnor i sjukdomen. I stora delar av tredje världen är livmoderhalscancer den största orsaken till för tidig död bland kvinnor.

Tidskrift: British Medical Journal
Artikelns titel: Long term risk of invasive cancer after treatment for cervical intraepithelial neoplasia grade 3: population based cohort study
Författare: Björn Strander, Agneta Andersson-Ellström, Ian Milsom, Pär Sparén