Vad behövs för att bedöma risk för antibiotikaresistens?

Under de omkring 60 år som vi haft tillgång till antibiotika har bakterier blivit alltmer motståndskraftiga mot dessa bakteriedödande ämnen, vilket lett till ökande sjukdom, dödlighet och kostnader för samhället. För att bromsa resistensutvecklingen behöver vi bättre kunna förutsäga, förstå och beskriva hur snabbt, till vilken grad och under vilka förhållanden resistens uppstår.

Resistensutveckling påverkas av många olika faktorer och för att kunna förutsäga när och hur snabbt resistens uppstår behöver vi integrera genetisk, fysiologisk och ekologisk kunskap på ett nytt sätt där man tar hänsyn till bakteriernas potential att utveckla och sprida resistens under olika ekologiska förutsättningar. I arbetet beskriver forskarna hur olika koncept och metoder kan användas för att prediktera risken för framtida resistens och vilken ny kunskap som krävs för att kunna göra korrekta förutsägelser. Man behöver t ex identifiera alla de potentiella mekanismer som finns i den bakteriella världen och sannolikheten för att de ska uppstå och spridas bland sjukdomsalstrande bakterier. För att lyckas med detta behövs kunskap om hur bakteriers överlevnadsförmåga och spridning påverkas under olika stadier av resistens. Dessutom behövs matematiska modeller som kan beskriva hur snabbt känsliga, respektive resistenta bakterier sprider sig i både närvaro och frånvaro av antibiotika.

– Vi måste få metoder för att förutsäga resistensrisken för att kunna övervaka resistensen. Det skulle också öka möjligheterna att utveckla nya antibiotika med mindre risk för resistensutveckling, säger professor Dan Andersson, delansvarig för studien.

Enligt Dan Andersson är dessa metoder något som snarast behöver utvecklas och användas både inom läkemedelsindustrin och vid nationell och internationell övervakning av spridning av resistenta bakterier.

Kontaktinformation
Kontaktperson: Dan Andersson, tel: 018-471 41 75, eller via e-post: Dan.Andersson@imbim.uu.se