Ny princip för utveckling av vacciner
Infektioner med en viss sorts bakterier (grupp B-streptokocker) kan ge farliga, ibland livshotande infektioner hos nyfödda barn. I Sverige drabbas varje år omkring 100 barn av dessa infektioner. Nu har medicinska forskare vid Lunds universitet kommit ett möjligt framtida vaccin på spåren – och den metod de använt kan få betydelse också för andra nya vacciner.
När ett nytt vaccin tas fram sker det ofta genom att man först väljer ut ett visst protein som kännetecknar den bakterie eller det virus vaccinet riktas mot. I nästa steg väljer man ut en viss del av proteinet som har särskilt stark förmåga att reta kroppens immunförsvar. Att få immunförsvaret att känna igen och reagera mot en framtida angripare är ju målet med ett vaccin. Valda delar av ett par olika proteiner kombineras ibland till nya s k fusionsprotein.
– Men vi testade en annan tankegång. De andra delarna av proteinet, som inte retar immunförsvaret lika mycket, kanske är viktigare för proteinet? De har kanske dolts för immunförsvaret just för att de är så betydelsefulla? säger professorn i medicinsk mikrobiologi Gunnar Lindahl.
Ett nytt fusionsprotein byggt på denna idé gav mycket riktigt den allra bästa effekten mot grupp B-streptokockerna – tvärtemot de vanliga principerna.
– Detta fynd har betydelse inte bara för bekämpningen av streptokocker, utan för utvecklingen av nya vacciner över huvud taget. Det gängse arbetssättet kanske inte är det mest effektiva, menar Gunnar Lindahl.
Ett vaccin mot grupp B-streptokocker skulle troligen ges till unga kvinnor före deras första graviditet. En möjlighet kan vara att ge det i kombination med det nya vaccin mot livmoderhalscancer som lanserats tidigare i år, och som just riktar sig till tonårsflickor före sexdebuten.
Resultaten har publicerats i Cell Host & Microbe, en ny systertidskrift till den ansedda tidskriften Cell – se länken nedan. Gunnar Lindahl nås på tel 046-173244 eller gunnar.lindahl@med.lu.se.
