Om luften blir renare riskerar temperaturen att stiga
Aerosoler, d v s väldigt små partiklar från avgaser och andra luftföroreningar, maskerar växthuseffekten. Eftersom partiklarna binder vatten bildar de soldis och täta moln som reflekterar solljuset ut i atmosfären. Dessa kyler markytan med uppskattningsvis en halv grad.
År 2100 förväntas temperaturen att ha stigit med allt från allt från två till åtta grader. Osäkerheten i siffrorna om framtidens temperaturhöjning beror till stor del just på aerosolerna. Målet i ett pågående EU-projekt är att minska osäkerheten om aerosolernas inverkan med 50 procent.
— Kunskapen om hur aerosoler fungerar fortfarande är ganska liten. Temperaturförändringen beror också hur mycket aerosolutsläppen kommer att minska framöver, förklarar Erik Swietlicki, professor i kärnfysik vid Lunds Tekniska Högskola som deltar i EU-projektet.
Nyligen fick Erik Swietlicki och andra aerosolforskare vid LTH även anslag från Vetenskapsrådet och Formas med sammanlagt 20 miljoner kronor för att ytterligare kartlägga luftburna partiklars effekter på miljö och hälsa.
Varje år beräknas ca 5000 människor i Sverige och 350 000 i Europa dö i förtid till följd av höjda halter av skadliga partiklar i atmosfären. Därför görs ansträngningarna för att förbättra luftkvaliteten.
— Insatserna för att förebygga partiklarnas hälsoeffekter medför troligen att aerosolernas avkylande inverkan minskar. Problemet är att det idag finns ganska liten kunskap om hur aerosoler fungerar och vad man därför kan göra för att dämpa temperaturhöjningen. FN:s klimatpanel IPCC menar att aerosolpartiklarna för närvarande utgör den största osäkerheten när det gäller att förutsäga hur mänskliga aktiviteter påverkar jordens klimat, berättar Erik Swietlicki, professor i kärnfysik.
Ett stort nyutbyggt forskningslaboratorium på Lunds Tekniska Högskola vid Lunds universitet, där flera av mätinstrumenten är världsunika, blir ett viktig redskap och en viktig mötesplats för ett 20-tal forskare från olika discipliner.
Med start i mars nästa år kommer Erik Swietlicki och hans kollegor att kontinuerligt samla data från en mätstation på Söderåsen i Skåne för att studera hur aerosoler påverkar klimatet. De kommer även att börja göra liknande mätningar i såväl Arktis och Amazonas med start i början av nästa år för att få en mer global bild. I Europa finns flera liknande mätstationer där andra forskare inom samma EU-projekt, som löper ytterligare tre år, att samla liknande uppgifter.
— För att förstå hur vi bäst ska balansera partiklarnas oönskade hälsoeffekter mot deras avkylande effekt måste vi bygga en modell som bygger på våra och andras mätresultat, berättar Erik Swietlicki. Denna förfinade modell kan sedan användas för att bättre förstå hur olika åtgärder för att mildra både klimatförändringar och hälsoeffekter verkligen fungerar.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta Erik Swietlicki, professor i kärnfysik, 046-2229680, Mobil 0709-924512, Erik.Swietlicki@nuclear.lu.se eller Mats Bohgard, professor, Ergonomi och aerosolteknologi, 046-2228016 Mats.Bohgard@design.lth.se
Länkar till några projekt som LTH-forskarna deltar i:
EUCAARI med målet att minska osäkerheten om aerosolernas roll i klimatförändringarna med 50 procent:: http://www.atm.helsinki.fi/eucaari/
Broschyr som beskriver EUCAARI: http://www.atm.helsinki.fi/eucaari/images/flyer_web.pdf
EUSAAR: http://www.eusaar.net/
SCARP: http://www.scarp.se/
Aerosolteknologins betydelse för en hållbar utveckling
Luften i alla miljöer innehåller svävande partiklar. Dessa aerosolpartiklar uppmärksammas alltmer både för att de kan ge allvarliga miljö- och hälsoeffekter och för att de därmed har betydelse inom olika teknikområden för att skapa en hållbar utveckling.
Partiklarna och klimatet
Jordens klimat bestäms av balansen mellan kortvågig solinstrålning och infraröd värmeutstrålning. Växthusgaserna – främst koldioxid och metan – absorberar infraröd strålning i atmosfären och gör att jordens temperatur ökar oroväckande snabbt. Insikten ökar nu om att partiklarna effektivt reflekterar kortvågig solstrålning, vilket reducerar den globala uppvärmingen. Atmosfärsvetenskapliga studier visar tydligt att fenomenet ”global dimming” påverkar värmebalansen kraftigt. Att det ökande antalet partiklar även har stor påverkan på molnens strålningsegenskaper har förvånat forskarvärlden. Osäkerheterna är dock fortfarande stora.
Partiklarna och hälsan
Partiklarna har allvarliga hälsoeffekter. Man vet inte tillräckligt mycket om sambanden för att avgöra vilka partikelegenskaper som viktigast. EUs program Clean Air For Europe (CAFE) uppskattar att de luftburna partiklarna i omgivningsmiljön årligen orsakar 350 000 förtida dödsfall i Europa. (motsvarande siffra för Sverige bedöms vara 5000).
Detta har lett till att vi nu har stränga gränsvärden i EU för luftburna partiklar i utomhusmiljöer. Stora ansträngningar görs för att minska utsläppen av partiklar och de gaser som bidrar till partikelbildning i atmosfären. Partiklarna är också ett stort problem i arbetsmiljön och i vanliga inomhusmiljöer. Det finns starka skäl att anta att luftburna partiklar medverkar till den ökade förekomsten av luftvägsallergier och astma. Att partiklarna påverkar besvärsförekomst är väl känt. Många teknologier har betydelse för möjligheten att uppnå god luftkvalitet.
