En god europé är nyliberal
Flexibel, konkurrenskraftig, effektiv, välutbildad, språkkunnig, ständigt studerande och anställningsbar. Dessa nyliberala ideal utmärker en god europé, enligt EU-kommissionen, vars dokument har studerats i en aktuell avhandling.
Alltsedan starten har EG/EU försökt identifiera vad som utmärker en europeisk identitet. Kulturella symboler som flaggan och hymnen har etablerats för att stärka denna identitet. Egenskaper som förkärlek för demokrati och mänskliga rättigheter anses vara utmärkande för EU-medborgaren.
Men det som på senare år allt mer dominerat beskrivningarna av en god EU-medborgare är geografisk och yrkesmässig flexibilitet, öppenhet för ett livslångt lärande och ökad konkurrenskraft.
I sin avhandling i statsvetenskap, som läggs fram vid Linköpings universitet, identifierar Jonna Johansson dessa egenskaper som nyliberala, sprungna ur den globaliserade marknadens behov, efter att ha studerat den idealbild av EU-medborgaren som förmedlas i officiella EU-dokument.
– Europa kan inte konkurrera med billig arbetskraft, är resonemanget, säger hon. Istället talar EU om kunskapssamhället och det livslånga lärandet. Europeisk arbetskraft måste vara välutbildad och konkurrenskraftig för att hävda sig på en global marknad.
År 2001 antogs Lissabonstrategin, med målet att göra EU till ett kunskapssamhälle och världens mest konkurrenskraftiga ekonomi. Då skedde en omläggning av kursen, säger Jonna Johansson.
– Med Lissabonstrategin tonas den sociala dimensionen ned i EU. Nu betonas individens eget ansvar. Solidaritet anses idag betyda att ta ansvar för sin egen anställningsbarhet och inte ligga samhället till last. Välfärdssystemen monteras ned i EU-länderna.
Ett undantag finns dock: Den högre utbildningen. Universiteten får en mer central roll i EU när idealen är livslångt lärande, flexibilitet och välutbildade medborgare. Därför minskar inte anslagen till universiteten. Däremot ställs nya krav på dem, utifrån den nyliberala ideologiska dominansen. De förväntas inte längre leverera bildning i största allmänhet, utan kunskap som är konkurrenskraftig på marknaden. Universitetens egna relationer blir också mer marknadsmässiga och de drivs allt mer som företag. Både nationella regeringar och EU pressar universiteten till att stärka banden med företagsvärlden.
”Förr såg studenter utbildning som ett sätt att förkovra sig själva”, skriver Jonna Johansson, ”idag vill de ha kunskaper som gör det lättare för dem att få jobb, snarare än personlig utveckling.” Studenter väljer universitet mer utifrån vad det representerar och vilket rykte det har, än vilken utbildning det kan erbjuda.
Kontaktinformation
Jonna Johansson disputerar den 18 januari. Avhandlingen heter Learning to be(come) a good European. Telefon till Jonna Johansson 013-282508, 013-310513, e-post: jonna.johansson@liu.se
