Artikel från Linköpings universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

27 februari 2008

Hembygdsföreningar i tiden

Knätofs, röda stugor och midsommardans? Nej, inte alls bara det. Dagens hembygdsföreningar har ett betydligt bredare register och finns såväl i staden som på landet. Oftast drivs de av vitala pragmatiska pensionärer.

Nästan en halv miljon svenskar är medlemmar i någon av landets alla hembygdsföreningar. De bedriver en bred verksamhet som har den lokala historien som minsta gemensam nämnare. Rörelsen är livskraftig och kunskapssökandet och utbudet av aktiviteter mycket varierat.

Pigga pensionärer utgör merparten av de aktiva medlemmarna i hembygdsföreningarna.

– Pensionärer utgör en stor kraftfull grupp och en ideell kraft som man inte ska underskatta, säger Anna Eskilsson som har studerat tre hembygdsföreningar i sin doktorsavhandling vid Tema kultur och samhälle, LiU.

Hon visar att hembygdsföreningar inte är någon utdöende rörelse på landsbygden. Tvärtom, ca 700 av ett par tusen aktiva föreningar finns i städer, ibland knutna till stadsdelar, och har bildats så sent som på 1990-talet. Och även om de flesta aktiva medlemmar är äldre, så behöver det inte hota återväxten. Pensionärsgrupperna kommer ju att vara stora ett bra tag framöver.

Traditionellt har hembygdsföreningar vädjat till känslan för hembygden och även för nationen. De har förknippats med nationalistiska rörelser. Idag har den ideologiska dimensionen försvagats, visar Anna Eskilsson. Föreningarna är oftast pragmatiskt inriktade. En ideologi går möjligen att urskilja i deras underifrånperspektiv på historien. Det är i första hand torparnas och industriarbetarnas historia de berättar, inte herrarnas och kungarnas.

Medlemmarna har inte heller nödvändigtvis sina rötter i den hembygd som de är aktiva i. Rötterna har fått fötter, som Anna Eskilsson skriver. Det är fullt möjligt att byta hembygd under sin levnadsbana och de flesta i Sverige gör också det.

– Om man inte kunde engagera sig för en ny hembygd så skulle det knappast finnas några hembygdsföreningar, konstaterar hon. De flesta flyttar ju kanske flera gånger under sitt liv.

Kontaktinformation
Anna Eskilsson disputerar den 7 mars. Hon nås på telefon 0702 827087, e-post: annes@isak.liu.se. Avhandlingen heter På plats i historien. Studier av hembygdsföreningar på 2000-talet.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera