Invandrarkvinnor i våldspräglade relationer blir extra utsatta
Kvinnor med invandrarbakgrund som utsätts för våld av sina män är dubbelt utsatta, i egenskap av både misshandlade kvinnor och invandrare. Många lever mycket isolerade, och då blir den professionella hjälpen extra viktig. Men kvinnorna har ofta svagt förtroende för polis och socialmyndigheter, enligt Gra Lenardts avhandling som granskas vid Uppsala universitet.
Studien baserar sig dels på en enkätundersökning som kvinnor som till exempel sökt sig till kvinnojourer eller organisationer för invandrarkvinnor fått besvara, dels på djupintervjuer med ett mindre antal kvinnor. Cirka 70 procent av de misshandlande männen hade invandrarbakgrund, resten var svenskar.
Resultaten visar att många av de problem som kvinnorna upplevde i egenskap av invandrare i det svenska samhället förstärkte effekterna av misshandeln, och gjorde det svårt för dem att förändra sin situation. Kvinnorna som deltog i studien var ofta isolerade både från familj och vänner och från samhället. Bostadssegregation, språksvårigheter, diskriminering och rasism var vanligt.
– De hamnar i kläm mellan två starka krafter – mannens förtryck och de utstötningsmekanismer mot invandrare som finns i det svenska samhället, säger Gra Lenardt vid institutionen för psykologi.
Den misshandel kvinnorna utsattes för var mycket grov, och sexuella övergrepp var vanliga. I enkätstudien uppgav nästan varannan kvinna dessutom att mannen också misshandlade hennes barn. Även de förtryckartekniker som misshandlaren använde sig av kan ses som specifika för ett invandrarsammanhang.
Närmare hälften av kvinnorna saknade permanent uppehållstillstånd i Sverige, och beskrev männens hot om utvisning som ett effektivt maktmedel som höll dem kvar i förhållandet. I de fall då mannen var svensk förekom även rasistiska förolämpningar – kvinnorna kallades ”svartskalle”, ”invandrare”, ”den svarta horan” etc. Bland de kvinnor som levde i en muslimsk miljö påverkade förtryck inom den egna gruppen deras möjligheter att agera.
Avhandlingen visar att de hjälp- och stödinsatser kvinnorna fått av svenska myndigheter var mycket bristfälliga, och att kvinnorna inte heller kände förtroende för myndigheternas möjligheter att hjälpa dem.
– Okunnigheten om misshandel som riktas mot kvinnor med invandrarbakgrund är stor inom polisen och socialtjänsten, och speglar ibland fördomsfulla attityder. Den svenska migrationspolitiken, med långa väntetider för att få ett permanent uppehållstillstånd, bidrar också till att kvinnorna får en känsla av att det är mannen, och i sista hand den svenska staten, som bestämmer, säger Gra Lenardt.
Hon påpekar att kvinnorna som deltog i undersökningen trots sin svåra situation inte var passiva offer, utan att de aktivt försökte förändra sin situation.
– Först försökte de anpassa sig, och när det inte fungerade gick de över till mer eller mindre öppna motståndsstrategier genom att konfrontera, vägra lyda eller söka hjälp, berättar hon.
För att kunna erbjuda kvinnorna rätt hjälp och förebyggande åtgärder är det enligt henne viktigt att de berörda myndigheterna har kunskap om vilka mekanismer som ligger bakom kvinnornas beslut att fortsätta eller avsluta förhållandet. Det är också viktigt att se hur strukturer i samhället påverkar situationen för kvinnor med invandrarbakgrund.
– Det handlar om samhälleliga resurser, som tillgång till arbetsmarknaden, icke-segregerat boende och stöd i akuta situationer, men också om det ideologiska klimatet i Sverige som marginaliserar och exkluderar människor med utländsk bakgrund, säger Gra Lenardt.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Gra Lenardt, 073-983 77 78, e-post: gra.lenardt@comhem.se
