Kombination av sinnesintryck – en kraftfull grund för inlärning av begrepp och ord hos spädbarn
Genom att kombinera olika sinnesintryck, som syn, hörsel, känsel, lukt och smak, kan spädbarn lära sig begrepp och ord. Det visar en ny avhandling i fonetik vid Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet.
Eftersom barn lär sig nya begrepp och ord påfallande snabbt och till synes utan större ansträngning, har det länge diskuterats om hur barnen kan åstadkomma detta. Man har sagt att människan redan vid födseln är utrustad med en ”språkgen”. I sin avhandling vid Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet, har Eeva Klintfors studerat över 300 svenska spädbarn mellan tre och tjugo månader gamla. I studien presenterades rörliga bilder på objekt på en datorskärm medan ord inbäddade i fraser spelades upp. Eftersom barn inte kan säga vilket ord som passar ihop med en viss sak mättes deras ögonrörelser riktade mot objekt med hjälp av en infrarödljuskamera.
– Avhandlingen visar att barn kan lära sig objektens form, färg och andra egenskaper efter endast en mycket kort presentation av filmen. Det är fascinerande att se hur barnen vänder blicken mot ett objekt som efterfrågas trots att språket som vi använder i studierna är påhittat, säger Eeva Klintfors som skapat ett artificiellt språk som heter ”svensiska”. Orden och meningarna har samma uppbyggnad som i svenska, men är innehållsmässigt nonsens.
Tidig inlärning sker i vuxnas närhet och typiskt är att föräldrar, andra vuxna och även lite äldre barn upprepar ord och visar samma objekt gång på gång, vilket hjälper barnet att kombinera dessa sinnesintryck. En av studierna i avhandlingen visar särskilt betydelsen av upprepningar och andra typiska drag hos tal riktat mot barn för förmågan att bilda förbindelser mellan återkommande syn- och hörselintryck.
– I ett vuxenperspektiv gör barnen märkliga saker. Min dotter på fyra år hade en period då hon böjde verb som ”gå-gick” helt perfekt. Men nu har hon slutat med det och säger istället ”gå-gådde”. Men som tur är så vet jag att den här typen av U-formad inlärning (från korrekt, via inkorrekt, till åter korrekt form) är vanlig, berättar Eeva Klintfors.
Att vuxenperspektivet kan vara otillräckligt visar en annan av studierna i avhandlingen. I studien kombinerade barn sinnesintryck beroende på vad som var mest framträdande. När ett ljud spelades upp koncentrerades barns blickar på bilder av munrörelser som rörde sig mest. Barn gör ofta fel kopplingar mellan ord och objekt, men detta behöver inte vara ett problem. Barnet ändrar lätt strategi och är öppna för nya förslag.
– Flexibiliteten hos barn är förmodligen viktig för inlärning av begrepp och ord. Vi har sett liknande tendenser hos andra däggdjur, såsom gerbiler (ökenråttor) som våra amerikanska kollegor har testat. Gerbiler kan tänkas agera utifrån en evolutionär förmåga att överleva tack vare skickligheten att kombinera ljud med farliga händelser, säger Eeva Klintfors.
En spännande fortsättning till studierna i avhandlingen pågår inom ett EU-projekt där forskargruppens upptäckter om inlärningsmekanismer hos spädbarn implementeras i en babyrobot. Utifrån robotens förmåga att lära sig ord kan man redan nu spekulera i att en ”språkgen” inte är en nödvändig förutsättning för ordinlärning.
Avhandlingens namn: Emergence of words: Multisensory precursors of sound-meaning associations in infancy
Ordens uppkomst: Multisensorisk information som ett led i uppkomst av förbindelser mellan ljud och betydelse hos spädbarn
Avhandlingen finns att ladda ner som pdf på
http://www.diva-portal.org/su/theses/abstract.xsql?dbid=7371
Ytterligare information
Eeva Klintfors, Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet, tfn 070-716 95 04, 08-16 19 32, e-post eevak@ling.su.se
