Samordnad vård för gamla och sköra
En mindre del av de äldre står för en stor del av alla sjukhusinläggningar och besök i öppenvården. I en studie från Lunds universitet hade 13 procent av de undersökta personerna en vårdkostnad på nära 250 000 kr per person, medan resten hade under 30 000 kr per person. Att hitta den här sköraste gruppen och hjälpa den på ett bättre sätt skulle därför spara mycket pengar och lidande.
Det menar sjuksköterskan Jimmie Kristensson, som i sin avhandling studerat äldre människors vårdkonsumtion under månaderna innan de kommit in i det kommunala hemvårdssystemet. Han har funnit att den perioden i vissa fall fylls av upprepade besök hos vårdcentraler och akutmottagningar, och ofta även av sjukhusvistelser. Det han kallar ”sjukvårdens fragmentering” är ett viktigt skäl till detta.
– Man måste vara kraftfull eller ha starka anhöriga för att komma rätt i dagens sjukvårdssystem. Men en ensam gammal människa orkar inte t ex sitta en halvtimma i telefonkö till vårdcentralen. Då blir det lätt så att han eller hon söker sig till akuten i stället – eller också ger upp, vilket i förlängningen leder till ännu sämre hälsa och kanske en akut inläggning!
Hälso- och sjukvården är fragmenterad på flera sätt, menar Jimmie Kristensson. Organisatoriskt handlar det om uppdelningen mellan kommuner och landsting, på individnivå handlar det om läkare, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, labbtekniker, psykologer med flera yrkesgrupper som den gamla patienten bollas mellan. Med alla dessa enheter och individer är det lätt hänt att information tappas bort och uppgifter faller mellan stolarna.
För att se om det går att råda bot på problemet har lundaforskarna gjort ett experiment i Eslövs kommun. En grupp äldre med hög vårdkonsumtion har fått hjälp av närsjuksköterskor, som haft regelbunden kontakt med alla patienter, gett dem råd om deras sjukdomar och hjälpt dem att hitta fram till rätt vårdinstanser.
Försöket pågår fortfarande, och det är för tidigt att i detalj säga hur stora skillnaderna är mellan experimentgruppen som haft tillgång till en närsjuksköterska och kontrollgruppen som inte haft det. Men att närsjuksköterskan kunnat ge viktig hjälp till somliga personer är helt klart.
– Hon har t ex i ett par fall upptäckt infektioner i fotsår som inte noterats tidigare, och som gett svåra smärtor. Även en del andra patienter har visat sig dras med smärtor som inte gjorts något åt, säger Jimmie Kristensson.
Problemet med att samordna kommunens vård och omsorg och landstingets hälso- och sjukvård är välkänt för alla inom vården. Ändå har inte många studier gjorts av hur detta slår mot de äldsta och svagaste patienterna. Lundastudien är också en av de få i Sverige som provat ett sätt att överbrygga klyftan.
Kontaktinformation
Jimmie Kristensson disputerar den 27 mars. Han träffas på tel 046-222 19 74 eller 0708-43 61 40, jimmie.kristensson@med.lu.se. En engelsk sammanfattning av avhandlingen finns på www.lu.se/o.o.i.s?id=12588&postid=1040773.
