Kunskap om växternas evolution kan rädda arter från utrotning
Genom att studera genetisk variation hos arter ökar man kunskapen om hur evolutionen sker, vilket är viktig för att förstå hur arter reagerar och anpassar sig till ett förändrat klimat. Anna-Karin Kolseth, som disputerade vid Uppsala universitet den 4 april, har undersökt växten ögontröst på Gotland, och bland annat fått fram uppgifter som kan rädda en sällsynt variant av arten från utrotning.
Växten ögontröst (Euphrasia stricta) har fem undergrupper, så kallade varieteter, vilket betyder att de skiljer sig åt utseendemässigt och/eller ekologiskt. Två av dessa varieteter, svensk ögontröst och späd ögontröst, kan växa på näringsfattiga och välskötta ängar, och blir då långa och slanka för att kunna nå upp till ljuset i konkurrens från omgivande växter. Två andra varieteter, uddögontröst och vanlig ögontröst, växer å sin sida i betesmarker, längs vägrenar och vid stränder, där de blir kraftigare och grenigare.
På Gotland och Öland finns dessutom en speciell varietet, vätögontröst. Anna-Karin Kolseth visar i sin avhandling hur dessa varieteter inom samma art förhåller sig till varandra genetiskt.
– Det visade sig bland annat att de går att dela in i tre olika genetiskt skilda grupper och att dessa olika grupper har olika lång utvecklingshistoria, berättar hon.
Trots att de två ängsvarieteterna liknar varandra både till utseende och ekologi visar analysen att de tillhör två genetiskt olika grupper. De tre andra varieteterna tillhör samma genetiska grupp, trots att de skiljer sig mer från varandra både när det gäller utseende och ekologi.
– Det här betyder att de två ängsvarieteterna har olika ursprung. Det innebär också att de har en äldre historia än vanlig ögontröst och vätögontröst. Studien på Gotland visar att de här yngre varieteterna kan uppstå lokalt flera gånger om, antagligen som en anpassning till de olika miljöer de växer i, berättar Anna-Karin Kolseth.
Forskningsresultaten har bland annat använts i ett åtgärdsprogram som tagits fram på uppdrag av Naturvårdsverket för att bevara svensk ögontröst. Den här varieteten är mycket sällsynt i Sverige och växer bara på några få ängar på Gotland.
– Om man arbetar aktivt för att bevara svensk ögontröst innebär det också att många andra hotade växt- och djurarter som lever i näringsfattiga och välskötta ängsmarker kan bevaras, säger Anna-Karin Kolseth.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Anna-Karin Kolseth, 08-608 47 24, 070-570 97 49, e-post: anna-karin.kolseth@sh.se
