Könstillhörighet har stor betydelse i kommunalpolitiken
Kvinnliga och manliga kommunalpolitiker företräder olika politiska åsikter och förespråkar olika politiska prioriteringar. Men kvinnors könsspecifika uppfattningar hindras i stor utsträckning från att få ett genomslag i politiken. Detta visar en avhandling från Göteborgs universitet.
– Det finns ett relativt utbrett motstånd, främst bland manliga politiker, mot att politisera frågor som handlar om kön och könsrelationer, säger Anette Gustafsson.
Anette Gustafsson har undersökt kvinnliga och manliga kommunalpolitikers inflytande, verklighetsuppfattning och värderingar på olika områden. Studien visar på både möjligheter och begränsningar när det gäller kvinnors handlingsutrymme i kommunalpolitiken. Studien baseras på en enkät till fullmäktigeledamöter i 28 svenska kommuner.
– Kvinnors politiska närvaro medför att specifika kvinnointressen i större utsträckning är representerade i kommunalpolitiken. Kvinnliga politiker företräder i större utsträckning en politik för utjämnade könsmaktsrelationer i samhället, säger Anette Gustafsson.
Samtidigt visar studien att män dominerar kommunalpolitiken när det gäller såväl politisk aktivitet som politiskt inflytande. Det politiska uppdraget är för kvinnornas del förknippat med fler problem och svårigheter jämfört med männen.
Dessutom har intressemotsättningar mellan könen ”väjningsplikt” framför vänster-höger-baserade intressemotsättningar. Ett aktivt manligt maktutövande förekommer också, som till exempel att män lägger beslag på de mest statusfyllda politiska uppdragen och att kvinnor utestängs från maktpositioner.
– Könsrelationen i sig är dessutom endast i begränsad utsträckning politiserad på den kommunalpolitiska arenan, säger Anette Gustafsson. Det finns ett relativt utbrett motstånd, främst bland manliga politiker, mot att lyfta upp frågor som handlar om kön och könsrelationer på den politiska dagordningen, säger Anette Gustafsson.
Studien visar dock att varken kvinnor eller män är homogena grupper. Exempelvis solidariserar sig vissa män i hög utsträckning med kvinnors intressen och driver aktivt sådana frågor politiskt. Partipolitiken är också av stor betydelse, och partier som står till vänster är mest gynnsamma och mottagliga för kvinnors intressen.
Studien tyder också på att förekomsten av separatistisk kvinnoorganisering är ytterligare en betydelsefull faktor för kvinnors möjligheter att göra sig gällande i politiken och kunna driva politiska kvinnointressen.
– Kvinnors politiska representation är en nödvändig, om än inte tillräcklig, förutsättning för att frågor som handlar om könsrelationer ska tas upp på den politiska dagordningen, säger Anette Gustafsson.
Avhandlingens titel: Könsmakt och könsbaserade intressen. Om könspolitisk representation i svensk kommunalpolitik.
Tid och plats för disputation: onsdagen den 23 april 2008, kl. 13.15, Hörsal Dragonen, Sprängkullsgatan 19, Göteborg.
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Anette Gustafsson
0303-79 88 44
031-786 53 29
anette.gustafsson@spa.gu.se
