Stark koppling mellan yttrandefrihet och författarrätt
Upphovsrätten har alltid präglats av motsättningen mellan det fria och tillgängliga, som ofta kopplas till yttrandefrihet, och upphovsmannens rätt till sitt verk. Men ser man till historien finns det också ett starkt samband mellan dessa rättigheter, där yttrandefriheten var en förutsättning för författarrätten. Det visar Gunnar Petris avhandling, som granskas vid Uppsala universitet den 9 maj.
Författarrätten utlöstes av censurens fall och fick sitt genombrott i Europa på 1700- och 1800-talet.
– Den var en förutsättning för författarrollens förändring från ämbetsförfattare till fri opinionsbildare. Det oberoende som författarrätten kan ge är lika viktigt i dag, vilket fildelningsdebatten är ett exempel på, säger Gunnar Petri, själv bland annat styrelseordförande för musikupphovsmännens intresseorganisation STIM.
I sin avhandling i rättshistoria skildrar han den idémässiga, ekonomiska och politiska bakgrunden till den moderna författarrollens uppkomst, och ger samtidigt en historisk dimension till både den svenska upphovsrätten och upphovsrätten i allmänhet.
I ett europeiskt perspektiv fanns tanken på ett särskilt band mellan författaren och dennes verk redan under antiken, men det var först när tryckerikonsten gjorde det möjligt att trycka om böcker i efterhand som det blev aktuellt att införa ett investeringsskydd för boktryckarna. Det här sammanföll med kyrkans och den tidigmoderna statens behov av censur, och på så sätt smälte eftertrycksprivilegierna och censuren samman till ett kontroll- och regleringssystem. England var först med att ersätta de godtyckliga privilegierna och censuren med kodifierad författarrätt och tryckfrihet, därefter följde Frankrike och småningom Tyskland.
I Sverige kom upphovsrättens formella genombrott som en del i den konstitutionella omvandlingen i början av 1800-talet. Tryckfriheten blev ett bärande inslag i regeringsformen 1809, och i tryckfrihetsförordningen året därpå preciserades författarens ansvar för sitt verk. Som en naturlig följd av detta ansvar följde också författarens rätt till verket.
– Författarrätten skapade förutsättningarna för uppkomsten av de oberoende författarskap och den självständiga press som omvandlade Sverige under 1800-talets första hälft, berättar Gunnar Petri.
Gunnar Petri har tidigare bland annat varit statssekreterare och generaldirektör samt verkställande direktör för STIM, där han numera är styrelseordförande. Han har haft många ledande positioner i nordiska och internationella organisationer som försvarar upphovsmännens rättigheter, och har också publicerat flera skrifter inom området.
För mer information om boken Författarrättens genombrott, se http://www.atlantisbok.se. Recensionsexemplar kan beställas via författaren.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Gunnar Petri, 070-589 09 29, e-post: gunnar.petri@stim.se
