Artikel från Karlstads universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

12 maj 2008

Viktig pusselbit inom cancerforskning

Patienter som lider av en viss form av blodcancer har sex till tio gånger större benägenhet att bilda ett ämne som kan påverka cellernas delning. Det visar en ny doktorsavhandling i biomedicin av Cecilia Roos vid Karlstads universitet.

Cecilia Roos har forskat på ett enzym, leukotriene C4 syntas, som bildas i förhöjd nivå hos patienter med blodcancersjukdomen kronisk myeloisk leukemi, KML.

Varje år insjuknar cirka 100 svenskar och utan behandling är sjukdomen dödlig. Det finns läkemedel på marknaden som många patienter blir symptomfria av, men det finns ett stort problem med resistensutveckling och då får patienten tillbaka sjukdomen. Genom att lära känna och studera vad som har gått snett på molekylär nivå, kan forskare hitta angreppspunkter för att behandla sjukdomen och utveckla nya läkemedel.

Hennes avhandling visar att patienter som lider av denna form av blodcancer har sex till tio gånger större benägenhet att bilda leukotriener som kan påverka cellernas delning.

– Jag hoppas att mina studier ska bidra till en lösning av hur man kan bota cancersjukdomen KML. Men det behövs mer forskning för att kunna fastställa vad förekomsten av leukotriener har för betydelse för sjukdomen och bildandet av fler celler, säger Cecilia Roos.

Med sin avhandling ”Studies of leukotriene C4 synthase expression and regulation in chronic myeloid leukaemia” är Cecilia Roos den första doktoranden inom Biomedicinsk vetenskap vid Karlstads universitet. Därmed ges biomedicinsk analytiker, farmaceuter och andra grupper med en biomedicinsk grundutbildning möjlighet till forskarutbildning vid Karlstads universitet.

Cecilia Roos disputerade fredag den 9 maj.
Opponent var Professor Anita Sjölander, Lunds universitet

Kontaktinformation
Kontaktperson
Vid frågor kontakta Cecilia Roos 070-499 28 23

Senaste nytt

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera