Artikel från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

14 maj 2008

Tvillingstudie belyser samband mellan tarmflora och hälsa

Magens och tarmarnas mikroorganismer tros ha en central betydelse för många åkommor i mag-tarmkanalen. Johan Dicksved från SLU har undersökt tarmflorans betydelse för en kronisk tarminflammation och han fann tydliga skillnader mellan friska och sjuka tvillingar. Han har också undersökt tarmfloran hos barn till lantbrukare och antroposofer, två grupper som brukar vara mindre drabbade av allergier.

Människans mag-tarmkanal är hemvist för en enorm mängd bakterier som bland annat hjälper till med nedbrytning av födoämnen, produktion av vitaminer och utvecklingen av kroppens immunförsvar. Under vissa omständigheter kan dock bakteriefloran i mag-tarmkanalen vara inblandad i olika sjukdomstillstånd, bland annat inflammationer, cancer, allergier och övervikt. Forskningen befinner sig dock fortfarande i sin barndom och kunskapsluckorna är stora.

En del av avhandlingen rör bakteriefloran hos tvillingar med Crohn’s sjukdom, en kronisk inflammation i tarmen. Denna sjukdom kan beröra hela matsmältningssystemet, men vanligast är att inflammationen är lokaliserad till tjocktarmen, tunntarmen eller till bägge dessa ställen. Orsaken till sjukdomen är okänd, men tidigare studier har visat att både genetiska och mikrobiella faktorer är viktiga för sjukdomsutvecklingen.

Johan Dicksved har studerat tarmfloran hos såväl sjuka som friska tvillingpar och dessutom hos tvillingpar där bara den ene är sjuk. Studien är den första i världen som beskriver tarmfloran hos tvillingar med Crohn’s sjukdom och den stora fördelen gentemot andra studier är att tarmflorans betydelse för sjukdomen kunde studeras oberoende av individernas genetiska skillnader.

Varje individ hade en unik tarmflora, men hos friska tvillingpar syntes stora likheter i sammansättningen. Hos tvillingpar där bara den ene var sjuk fanns däremot stora olikheter i tarmflorans sammansättning, vilket visar att tarmfloran hos Crohn’s patienter skiljer sig från den hos friska individer.

Den mest avvikande tarmfloran hade patienter med inflammationen lokaliserad i tunntarmen. Dessa patienter hade en minskad mångfald av grampositiva bakterier, med en nästan total avsaknad av Faecalibacterium prausnitzii. Denna bakterie är en av få som har visat sig finnas hos nästan alla människor och den tros spela en funktionell nyckelroll då den producerar fettsyror som är en viktig energikälla för tarmslemhinnan och för kommunikationen mellan immunförsvaret och tarmfloran. Istället hade dessa patienter ökade nivåer av Escherichia coli, en tarmbakterie som kan vara sjukdomsframkallande.

Dessa resultat tyder på att tarmfloran har en särskilt viktig roll för patienter med inflammationen lokaliserad i tunntarmen och att vissa nyckelarter, exempelvis F. prausnitzii eller E. coli, spelar en viktig roll för att skydda mot respektive initiera sjukdomen.

Johan Dicksved har också undersökt tarmfloran hos barn vars föräldrar är antroposofer eller lantbrukare, grupper som mindre ofta drabbas av allergier, och sedan jämfört med kontrollgrupper.

Antroposofbarnen visade sig ha rikast mångfald i tarmfloran, vilket anses ge motståndskraft mot störningar. Lantbrukarbarn hade däremot en mindre artrik tarmflora, men det är möjligt att förekomsten av vissa nyckelorganismer kan kompensera för den mindre mångfalden.

—–

Teknologie Magister Johan Dicksved, institutionen för mikrobiologi, SLU, försvarar sin avhandling Exploring the human intestinal microbiome in health and disease.

Tid: Fredag den 23 maj 2008 kl. 09.30
Plats: Aulan, Genetikcentrum, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Dr. Joel Doré, INRA, Frankrike.

Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen: http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001760/

Detta och övriga pressmeddelanden från SLU: http://www.slu.se/page.cfm?page=102

Kontaktinformation
Mer information: Johan Dicksved, tel. 018-67 32 10, 073-635 76 62, johan.dicksved@mikrob.slu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera