Klimatsmart gödsel från Salix och halm
Kvävegödsel står för en tredjedel av jordbrukets totala energianvändning. Utsläppen av växthusgaser kan minska med ca 80 procent med en ny metod att göra kvävegödsel från biomassa.
Ammoniak till dagens kvävegödselmedel framställs främst från naturgas, vilket tär på de fossila resurserna och bidrar till den globala uppvärmningen. Väte utvinns idag ur naturgasen och bildar ammoniak tillsammans med kväve från luften.
I en systemstudie har forskare vid SLU och JTI i Uppsala funnit att det istället skulle kunna gå att använda biomassa, t.ex. halm eller Salix, som utgångsmaterial. I så kallade livscykelanalyser har man tittat på hela processen för att producera kvävegödsel. Genom att jämföra produktion baserad på naturgas och på halm eller Salix har forskarna konstaterat att utsläppen av växthusgaser kan minska med ca 80 procent med den nya metoden.
Biomassan måste då förgasas, vilket innebär att man bränner upp den, fast med ett noga reglerat underskott av syre. Istället för att bli till värme omvandlas biomassan till en energirik så kallad syntesgas. Ur denna utvinns vätgas som processas vidare till ammoniak på liknande sätt som för naturgas. Förgasning av biomassa är än så länge en pilotteknik, men mycket forskning och medel satsas inom området eftersom syntesgas även kan användas för tillverkning av framtida drivmedel.
– Rätt utformade system skulle ge möjlighet att uthålligt producera kvävegödsel från enbart förnybara energikällor, en möjlighet som ger helt nya perspektiv på framtida livsmedelsproduktion, menar Serina Ahlgren vid institutionen för energi och teknik vid SLU.
– Enligt våra beräkningar går det att få ungefär 4 ton kväve per år från 1 hektar Salixodling. Det skulle räcka för att gödsla 33 hektar vete. Med 1 hektar halm kan man gödsla ungefär 13 hektar vete.
Användningen av kvävegödsel står för en tredjedel av jordbrukets totala energianvändning. När naturgas används motsvarar energimängden ungefär 1 liter diesel (ca 10 kWh) för att få fram 1 kilo kväve.
——————–
Ammonium nitrate fertiliser production based on biomass – Environmental effects from a life cycle perspective: http://www.sciencedirect.com/science/article/B6V24-4SC5PJJ-5/1/43be924b84a27e952dd4057cf7a5b94e?&zone=raall
(Bioresource Technology, april 2008)
Kontaktinformation
Mer information
Serina.Ahlgren@et.slu.se, 018-67 18 87, 073-683 93 40
