Färgvariabla ödlor och ormar är mer framgångsrika
Arter av ormar och ödlor med variabel färgteckning har större ekologisk framgång. Anders Forsman och Viktor Åberg vid Högskolan i Kalmar har studerat 323 olika arter av ödlor och ormar i Australien. De arter som uppvisar en stor variationsrikedom i färgteckning var starkt underrepresenterade inom den grupp av arter som bedömts vara utrotningshotade.
Bland de 50 arter ödlor och ormar som klassificerats som hotade återfanns bara dödsormen Acanthophis antarcticus med variabel färgteckning. Dessa rön uppmärksammas i det senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Nature.
Ormar och ödlor där individerna varierar i färg och mönster har tre gånger så stora geografiska utbredningsområden och utnyttjar ett bredare spektrum av resurser än sina närbesläktade arter med mindre variabel färgteckning.
– Olikheter i färgteckning bland växter och djur är ett iögonfallande exempel på biologisk mångfald, säger Anders Forsman professor i evolutionsbiologi vid Högskolan i Kalmar.
Hos många djur skiljer sig färg och mönster mellan individer av samma art, exempelvis hos huggormar där sicksackmönstrade och helsvarta individer lever sida vid sida. Sådana ärftliga olikheter mellan individer är en förutsättning för evolution genom naturligt urval, den process som leder till att djur och växter anpassas till sin omgivning och till att olika arter utvecklar olika egenskaper.
Tidigare forskning har visat att färgteckning påverkar många viktiga förmågor och orsakar skillnader i överlevnad och fortplantningsframgång på individnivå. Nu tyder Anders Forsmans och Viktor Åbergs studie av Australiska ödlor och ormar på att färgpolymorfi dessutom kan öka den ekologiska framgången hos populationer och arter.
– Studien av Australiska reptiler stöder en ny teori om att arter som består av individer med olika färgteckning och egenskapskombinationer bör ha ett bredare resursutnyttjande, säger Viktor Åberg.
Det verkar som om variabla arter har en större förmåga att kolonisera och öka sitt utbredningsområde, är mindre känsliga för ändrade miljöförhållanden, till exempel klimatförändringar, och kanske löper mindre risk att dö ut.
Läs om rönen på:
http://www.nature.com/nature/journal/v453/n7195/pdf/453566a.pdf
Läs hela artikeln på:
http://www.esajournals.org/perlserv/?request=get-abstract&doi=10.1890/07-1670.1
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Anders Forsman
Tel: 0480- 44 61 73
Mobil: 070-6272738
E-post: anders.forsman@hik.se
