Upptäckt av ny signalväg viktig för diabetesforskningen
Forskare vid Karolinska Institutet och vid universitetet i Miami har upptäckt att celler i bukspottkörteln samarbetar – signalerar – på ett sätt man inte visste tidigare. Upptäckten kan i förlängningen få betydelse för diabetesbehandlingen.
Målet för forskarna var att ta reda på hur kroppen reglerar blodsockerkoncentrationen hos friska människor. Att blodsockret regleras med hjälp av hormoner i bukspottkörteln är väl känt sedan länge, det vill säga att betaceller producerar hormonet insulin, som sänker sockret och att alfaceller producerar hormonet glukagon, som höjer sockret. För att vi människor ska må bra måste sockerbalansen ligga inom ett mycket snävt intervall. Vi behöver både insulin, som sänkare och glukagon, som höjare igen när sockret blir för lågt.
– En person med för lågt blodsockervärde mår dåligt och drabbas av svimningar. En person med för högt blodsocker, får diabetes, säger Per-Olof Berggren, professor i experimentell endokrinologi vid Karolinska Institutet och den som har lett den aktuella studien.
Man vet betydligt mer om insulinfrisättningen än om glukagonfrisättningen. Därför koncentrerade sig forskarna på det senare. De upptäckte att alfacellerna, som normalt producerar sockerhöjaren glukagon, även gav ifrån sig ämnet glutamat. Glutamatet underlättade glukagonfrisättningen; gjorde frisättningen mer effektiv.
Forskarnas hypotes är följande: När blodsockret höjs hos en frisk människa, blir betacellerna aktiva och börjar frisätta insulin. Insulinet sänker sockerkoncentrationen i blodet och då börjar alfacellerna frisätta glukagon och glutamat. I detta sammanhang fungerar glutamat som en positiv signal som talar om för alfacellerna, att nu är det dags att skynda på glukagonfrisättningen så att blodsockret inte blir för lågt.
– Det är den här signalvägen som är vår nya upptäckt, säger Per-Olof Berggren. Detta samspel mellan betaceller och alfaceller är viktigt för en normal blodsockerreglering.
Upptäckten innebär också att när betacellerna inte producerar insulin som de ska, som hos diabetespatienter, så stängs även signalvägen i alfacellen av, vilket innebär en ytterligare försämring av blodsockerbalansen. I förlängningen hoppas nu forskargruppen att upptäckten av den nya signalvägen ska ge ny fart åt den kliniska diabetesforskningen.
– Kanske kan man uppnå en bättre reglering av blodsockerkoncentrationen hos patienter med diabetes om man siktar in sig mer på glukagonet/glutamatet och inte bara på insulinet, säger Per-Olof Berggren.
Artikel: “Glutamate is a positive autocrine signal for glucagons”, O Cabrera, MC Jaques-Silva, S Speier, S-N Yang, M Köler, A Fachado, E Vieira, JR Zierath, R Kibbey, DM Berman, NS Kenyon, C Ricordi, A Caicedo och P-O Berggren, Cell Metabolism, 4 juni 2008.
För frågor, kontakta:
Professor Per-Olof Berggren,
Rolf Lufts forskningscenter för diabetes och endokrinologi
Tel: 08-517 757 31
E-post: per-olof.berggren@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel 08-524 838 95, 070-224 3895
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och samverkan medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se