Artikel från Högskolan i Kalmar

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

10 juni 2008

Bakterier i haven absorberar koldioxid

Marina bakterier har förmågan att ta upp och fixera koldioxid med hjälp av solljus. Denna upptäckt har forskare vid Högskolan i Kalmar kommit fram till tillsammans med forskare i Spanien, Australien och Ryssland. Resultatet beskrivs i den internationellt ansedda vetenskapliga tidskriften PNAS.

Man kan jämföra det med en enkel form av fotosyntes, där havets bakterier använder solljusets energi för att absorbera koldioxid. Sedan tidigare är det känt att bakterier i syrefattiga sjöar kan ha denna förmåga, men att även bakterierna i de vida världshaven gör det är en nyhet. Detta utmanar tidigare kunskap om att alger är de enda organismer som fixerar koldioxid i havens solbelysta ytvatten. Det är fortfarande okänt hur mycket koldioxid som fixeras av bakterierna.

— Även om det endast visar sig vara en liten andel koldioxid som fixeras av bakterierna, kan det ha enorm påverkan eftersom det är mer än 100 miljoner ton koldioxid som fixeras dagligen hos alger i haven genom fotosyntes. Bakterierna kan visa sig ta upp miljontals ton. Detta behöver vi undersöka mer, säger Jarone Pinhassi, docent i marin mikrobiologi vid Högskolan i Kalmar och en av forskarna som står bakom upptäckten.

Nyligen upptäckte samma forskare vid Högskolan i Kalmar att marina bakterier använde solens ljus som energikälla. Detta tack vare ett unikt ljusfångande pigment, proteorhodopsin, som finns i nära hälften av havets bakterier. Oceanerna täcker omkring 70 procent av jordens yta och det sker ständigt en stor omsättning av koldioxid mellan atmosfären och havet. Kunskapen om havets bakterier kan komma att få stor betydelse för förståelsen av vad klimatpåverkan med ökade koldioxidutsläpp innebär för haven.

— Hur många bakterier i haven som har förmågan att ta upp koldioxid och hur mycket koldioxid dom fixerar är spännande frågor som ligger i framtiden. Detta kommer många forskare att vilja undersöka, tror Jarone Pinhassi.

Jarone Pinhassi tillsammans med doktoranden Laura Gómez-Consarnau vid Högskolan i Kalmar är de svenska forskare som arbetat med den aktuella studien. Läs hela artikeln som publiceras i veckan på hemsidan för Proceedings of the National Academy of Sciences USA: www.pnas.org.

Kontaktinformation
Anna Strömblad, kommunikationschef, 0480-446045, 070-8921224, anna.stromblad@hik.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera