Oegennyttiga fildelare blir kompisar på nätet
Debatten kring fildelning ger intryck av att det oftast handlar om piratkopierade filer som sprids illegalt. Men många digitala filer sprids helt lagligt av sina egna upphovsmän till vänner och bekanta av rent sociala skäl. De granskas i en aktuell avhandling i datavetenskap.
Musiker som vill få skivbolag intresserade av sin musik och få respons på den, stolta föräldrar som vill visa upp sina barn, vänner som lägger ut bilder från gemensamma fester, personliga bloggar….
Internet vimlar av sociala sajter, s.k. communities, bloggar och nätverk, där fildelning ständigt pågår helt lagligt eftersom det är upphovsmännen själva som delar med sig, antingen det gäller musik, bilder, filmer, eller personliga data.
I sin avhandling i datavetenskap har sociologen Jörgen Skågeby studerat den här företeelsen utifrån klassisk gåvoteori: Varför ger man gåvor, vad ger man, till vem och hur?
– Fildelning sågs länge enbart som ett sätt för unga att få media gratis. Men med den växande sociala interaktionen uppstår nya sätt att dela med sig, snarare än att ”bara ta”.
På Internet blir det ofta tydligt vem som är kompis och vem inte, konstaterar han, mycket tydligare än i verkligheten. I ett datorstött nätverk är gränserna ofta inte lika flytande som i verkligheten.
De flesta fildelare vill inte sprida allt till alla digitala kompisar. En rad sociala dilemman uppstår som man försöker lösa genom att upprätthålla olika nivåer i kollektivet. En bild kanske sprids till alla kompisar, medan de personliga kommentarerna till bilden förbehålls den närmaste kretsen. Problem kan uppstå när tekniken inte tillåter en alltför detaljerad uppdelning av nätkompisarna.
I en del forum växer också normer fram som stimulerar fildelning, exempelvis att du måste ge något själv för att få ta del av det som andra ger.
Gåvorna är delvis av en ny typ. Förutom musik, filmer och bilder kan man dela med sig av sådant som expertis, lagringsutrymme och bandbredd.
Den fråga som alltid uppstår kring dessa fenomen är ju: Vilka är det som ständigt sitter vid sina datorer och förser världen med filer? Och hur hinner de?
– Det är människor i alla åldrar och samhällsklasser, svarar Jörgen Skågeby, och könsfördelningen är jämn. Men hur de hinner – ja, där har jag inget riktigt bra svar.
Och han berättar om hur TV-serier spelas in, textas till engelska och skickas ut i världen av några japanska entusiaster, en tidskrävande syssla där det är otydligt vad de får tillbaka.
– Teorin om economic man tycks i alla fall inte stämma på nätet, säger han.
Fotnot: Teorin om ”economic man” ser människan som en rationell och nyttomaximerande individ, som inte gör något om det inte är till uppenbar nytta för henne själv.
Kontaktinformation
Jörgen Skågeby disputerade den 10 juni. Han nås på telefon 0737-090420, e-post: j.skageby@tele2.se
