Svenska forskare hittar framtidens miljötänkande på Stora Barriärrevet
Havens känsliga korallrev är hotade, det har flera rapporter larmat om de senaste åren. Men nu visar världsledande svensk forskning vid Stockholm Resilience Center vid Stockholms universitet hur utvecklingen av en ny modell med helhetstänkande i centrum ska rädda de hotade korallreven. Resultatet av forskningen publiceras som en huvudartikel i det kommande numret av den amerikanska vetenskapsakademins tidskrift Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS).
Kan det vara så enkelt att en administrativ omorganisation är avgörande för att vi ska kunna reagera på tidiga varningssignaler, undvika en ekologisk kollaps och kunna säkerställa naturens förmåga att generera livsviktiga ekosystemtjänster, som till exempel vattenrening och fiskproduktion?
Det menar de svenska forskarna Per Olsson och Carl Folke från Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet. Tillsammans med Terry Hughes vid James Cook-universitetet i Australien har de undersökt hur förvaltningen av Stora Barriärrevet har utvecklats sedan slutet av 1990-talet.
– Kärnan i det här problemet är att världens korallrevskris egentligen är en förvaltningskris. Det behövs ett nytänkande hos de myndigheter och andra organisationer som förvaltar dessa känsliga ekosystem som stressas allt mer av klimat- och miljöförändringar, säger Per Olsson och fortsätter:
Förvaltningen av Stora Barriärrevet, ett område stort som Kalifornien, har fram till nu handlat om att skapa reservat för att skydda enskilda arter och känsliga områden. I slutet av 1990-talet försämrades tillståndet för de känsliga korallreven i en oroväckande takt och både den biologiska mångfalden och de samhällen som är beroende av denna mångfald hotades.
Den ansvariga myndigheten, Great Barrier Reef Marine Park Authority, insåg att situationen krävde radikala åtgärder. En ny organisation och nya samarbeten utvecklades, vilket bland annat förde med sig att ett nytt förvaltningssystem (ekosystembaserad förvaltning) växte fram där helhetstänkande står i fokus och där människan och naturen ses som integrerade delar i ett och samma system.
Med ett nytt synsätt förändrades utformningen av de marina naturreservaten. Den mest synliga och kontroversiella förändringen var att området med fiskeförbud blev fem gånger större, en ökning från 6 till 33 procent av det totala korallrevsområdet. Utifrån tidigare forskning om var det finns unika levnadsplatser för djur och växter skapades ett antal nya skyddade zoner där fokus låg på att bevara den biologiska mångfaldens funktioner och ekosystemtjänster, snarare än bevarandet av enskilda arter. Det är denna övergång, från en förvaltningsform till en annan, som forskarna nu har studerat.
– De storskaliga och snabba miljö- och klimatförändringar vi nu ser runt om i världen kräver en högre grad av flexibilitet och förmåga att ta till sig ny kunskap för att kunna anpassa sig till ständigt nya miljöutmaningar. Just det har den ansvariga myndigheten för Stora Barriärrevet lyckats med på ett unikt sätt, berättar Per Olsson som fortsätter med att berätta att ökad kunskap om det ledarskap och de strategier som gjorde förändringarna möjliga skapar helt nya förutsättningar att bedriva ett långsiktigt hållbart miljöarbete även på andra håll i världen.
Ett liknande svenskt exempel är Kristianstads Vattenrike, där det i förvaltningsarbetet finns en gemensam grundsyn och där samarbeten mellan alla inblandade aktörer i området visat sig vara mycket mer effektivt än att via lagstiftning öka skyddet för enskilda arter eller områden.
– Både Kristianstads Vattenrike och Stora Barriärrevet är exempel på hur man bättre integrerar mänskliga behov och samhällsutveckling med naturens begränsningar, säger Professor Carl Folke som är forskningschef vid Stockholm Resilience Centre.
Om Stockholm Resilience Centre
Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet är idag Sveriges starkaste forskningsmiljö för tvärvetenskaplig miljöforskning för hållbar utveckling, och är ett gemensamt centrum mellan Stockholms universitet, Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi vid Kungliga Vetenskapsakademien, och Stockholm Environment Institute. Centret etablerades 1 januari 2007 med finansiering från Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Mistra. Se hemsida http://www.stockholmresilience.su.se
Kontaktinformation
Per Olsson, forskare, Stockholm Resilience Centre, tfn., 073-644 09 04, e-post per.olsson@stockholmresilience.su.se
Carl Folke, forskningschef, Stockholm Resilience Centre, tfn. 070-845 01 02, e-post carl.folke@beijer.kva.se
Professor Terry Hughes, CoECRS och James Cook University, tfn. +61 400720164
