Forskning om urtida superkontinent kan utveckla Afrikas malmbrytning
Forskning om södra Afrikas geologiska historia har varit bristfällig. Nya studier kartlägger två miljarder år – och bidrar till en utvecklad malmbrytning på kontineten.
För en dryg miljard år sedan bildades superkontinenten Rodinia. Över kontinenten löpte en gigantisk, världsomspännande bergskedja, vars geologiska rester idag hittas i Nordamerika, Sydamerika, Australien, Asien, sydvästra Skandinavien och Afrika. Rodinias bergskedja är delvis väl dokumenterad. Undantaget är södra Afrika, där undersökningar med modern teknologi varit både fåtaliga och bristfälliga.
I samarbete med ett nordiskt och ett internationellt geologiskt projekt åkte Åsa Pettersson, doktorand vid Institutionen för geovetenskaper, till nordvästra Sydafrika för att studera resterna av Rodinia och jordskorpans utveckling i området. Med hjälp av åldersbestämningar av olika mineral och bergarter kunde två miljarder år av geologisk historia kartläggas – en dramatisk tid, präglad av omsmältning av jordskorpan, vulkanisk aktivitet och kolliderande kontinenter.
För att förstå jordskorpans rörelser under jordens tidiga historia krävs detaljerad kunskap om tidsförloppen för olika geologiska händelser, vid olika platser. Genom att matcha geologiska områdens historia med varandra har Åsa Pettersson i sin avhandling rekonstruerat delar av urtida kontinenter, samt studerat hur de förändrats under jordens utveckling. Men Åsa Petterssons forskning blickar inte bara bakåt. Södra Afrika är ett viktigt område för basmetaller, som starkt bidrar till ekonomisk utveckling i regionen, och kunskap om terrängers olika ursprung kan bidra till en framtida prospektering av malm i södra Afrika:
– Om två områden har liknande geologisk historia och likadana bildningsmiljöer, så är det sannolikt att område två också är rikt på malm, säger Åsa Pettersson, som bor i Göteborg.
Fakta: Södra Afrikas geologiska historia
1,2 miljarder år sedan: Kraftig omsmältning av jordskorpan, som deformeras när kontinenter kolliderar med varandra
1,1 miljarder år sedan: Omfattande vulkanism och magmatism relaterat till smältor från jordens mantel och förkastningar i jordskorpan
1,03 miljarder år sedan: Metamorfos av jordskorpan till följd av uppvärming
1.00-0.96 miljarder år sedan: Jordskorpan höjs och svalnar
Kontaktinformation
Kontakt:
Åsa Pettersson, Institutionen för geovetenskaper, Göteborgs Universitet
0703-455 564
