Artikel från Handelshögskolan i Stockholm

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

23 september 2008

Så formades den svenska flygindustrin

Vad låg bakom efterkrigstidens svenska flygsatsningar och hur kom flygindustrin att bli en hörnsten i det svenska försvaret? Dessa frågor besvarar Kristoffer Strandqvist, vid Handels-högskolan i Stockholm, i sin nyutkomna avhandling.

Debatten kring försvarets kostnader är idag mer intensiv än på länge och frågan om krigsmaterielen har kommit i skarpt fokus. Tongångar om att materielen är för dyr och att för mycket köps in från för-svarsindustrin har hörts. Men hur har dagens svenska militärindustriella landskap växt fram?

– Saab, Svenska Aeroplanaktiebolagets, förmåga var vid krigsslutet begränsad; något fullt modernt flygplan hade inte tillverkats under krigsåren. Nu befarades dessutom att efterfrågan skulle krympa samtidigt med att marknaden översvämmades av billiga överskottsplan från utlandet. Företaget såg sig om efter alternativa sysselsättningar som tillverkning av civila passagerarplan och småbilar, säger Kristoffer Strandqvist.

Utvecklingen skulle dock bli en annan. Saab skulle komma att expandera, konstruera och producera stridsflygplan som var state-of-the-art i serier av dubbel längd mot tidigare.

Strandqvist presenterar i avhandlingen en faktaspäckad och i flera stycken överraskande bild av de komplexa händelseförloppen som leder fram till svenska flygsatsningar och flygplansindustrins expansion. Bland annat visar det sig att den socialdemokratiska regeringen under Tage Erlander hade egna motiv och bevekelsegrunder i försvarsfrågan.

Avhandlingen Kritiska år – formativa moment för den svenska flygplansindustrin 1944-1951 kan beställas från EFI (The Economic Research Institute) på EFI.publications@hhs.se.

Kontaktinformation
För ytterligare information, vänligen kontakta:
Kristoffer Strandqvist
Tel: 0768702308
E-post: dks@hhs.se

Senaste nytt

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera