Rörflen kan försörja 30 000 villor i Västerbotten med el och värme
Gräset rörflen är en av de lämpligaste energigrödorna för norrländskt jordbruk. Bara i Västerbotten finns 30 000 hektar åker som omgående skulle kunna besås med denna gröda, och varje hektar skulle kunna försörja en villa med el, värme och varmvatten. Dagens pelleteringsmetoder är dock onödigt energikrävande. Detta visar Sylvia Larsson i en avhandling från SLU.
Det fleråriga gräset rörflen är ett alternativ till energigrödan Salix i norra Sverige, där Salix har svårt att klara vintern. Idag odlas rörflen på ca 1000 hektar, men i Finland är odlingen betydligt större. Fjolårsgräset kan skördas tidigt på våren när årsskotten är små och man får då en torr råvara som kan pressas till pellets.
I en del av Sylvia Larssons avhandling visar hon att det enbart i Västerbottens län finns omkring 30 000 hektar åkermark som är tillgänglig och lämplig för rörflensodling. Det handlar om åkermark som inte är nödvändig för dagens jordbruk, och alltså antingen är nedlagd eller väldigt extensivt skött. Odling på nedlagd åker bevarar ett öppet landskap och konkurrerar inte med annan verksamhet. Behovet av restaurerande åtgärder ifall marken ska tas i bruk igen kan emellertid variera mycket. Därför utvecklade Sylvia Larsson en enkel flygbildstolkningsmetod som gör det möjligt att särskilja nedlagd åker med låga, respektive höga, restaureringskostnader. I de 30 000 hektaren ingår inte mark där slyinslaget blivit stort.
En rörflensodling på dessa 30 000 hektar i Västerbottens län skulle kunna ge ett årligt energitillskott på mer än 1 TWh, vilket motsvarar el- och värmebehovet hos 30 000 villor. Om produktionen ska kunna nå denna omfattning måste de ekonomiska förutsättningarna vara rimliga. För att odlingen ska bli lönsam behöver lantbrukaren ett bränslepris motsvarande minst 130 SEK/MWh vid hämtning på gården.
Genom att göra bränslepellets av rörflen får man ett marknadsanpassat bränsle som lämpar sig väl för hantering, lagring och transport. En studie i avhandlingen visar hur olika processparametrar, t.ex. råvarans fukthalt och temperatur, påverkar pelletskvaliteten och hur man genom processoptimering kan uppnå en energieffektiv produktion av rörflenspellets med hög bulkdensitet och god hållfasthet. Genom att undersöka friktionsegenskaperna hos pelletsråvara visar Sylvia Larsson ett tidigare okänt samband mellan friktion och pelletshållfasthet och att dagens pelleteringsprocess ger en god pellethållfasthet genom ett onödigt energikrävande friktionsarbete. Genom att utveckla andra metoder för att få hållfasta pellets, t.ex. med en temperaturstyrd process, skulle energiåtgången vid pelletstillverkning kunna minska.
Fil. Lic. Sylvia Larsson, enheten för biomassateknologi och kemi, SLU, försvarar sin avhandling Fuel pellet production from reed canary grass. Supply potentials and process technology.
Tid: Fredag den 3 oktober 2008 kl. 13.00
Plats: Hörsal Björken, SLU i Umeå
Opponent: Adjunct Professor Shahab Sokhansanj, Department of Chemical and Biological Engineering, University of British Columbia, Vancouver B.C., Kanada.
Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen: http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001786
Rapport med allmän information om rörflen som energigröda: http://publikationer.slu.se/Filer/BTK-rapport2006_11.pdf
Kontaktinformation
Mer information:
Sylvia Larsson, tel. 090-786 87 90, Sylvia.Larsson@btk.slu.se
