Trädförädling effektivare med balanserade “grandparents”
Med balanserade “grandparents” kan vinsten av de förädlingsinsatser som görs på tall öka kraftigt, troligen med 50 procent eller mer.
Tall är tillsammans med gran Sveriges viktigaste trädslag. Huvuddelen av all odlad tall kommer från fröplantager. Där står de bästa träd som förädlingen kan tillhandahålla. De fröplantager som anläggs idag ökar skogsproduktionen med ungefär 20 procent och i framtiden blir det mer. Skogsbruket kommer att successivt förses med allt bättre genetiskt material.
Den långsiktiga förädlingen av tall i Sverige bygger på balans mellan föräldrarna – alla bidrar lika mycket till nästa generation. Förädlarna arbetar med ett antal genetiskt bra träd som paras. Varje träd korsas med två andra och ger upphov till två familjer. Från varje familj väljs sedan den bästa individen och ger upphov till nästa förädlingsgeneration. Härigenom representeras alla föräldrar med två avkommor i nästa förädlingsgeneration.
Skälet till att hålla balans i förädlingen är att den härigenom blir långsiktigt uthållig. Den genetiska mångfalden bevaras för framtiden. Detta är viktigt för förädlingen, eftersom skillnader i trädens genetiska anlag är det råmaterial som förädlaren arbetar med. En annan fördel med hög diversitet i förädlingen är att man kan göra vinster när man väljer de bästa träden till fröplantager, utan att den genetiska diversiteten för den skull blir oacceptabelt låg.
Samma diversitetsbevarande kan åstadkommas om balanskravet flyttas en generation bakåt. Varje mor- eller farförälder representeras då i den långsiktiga förädlingen med exakt fyra barnbarn men mer än två barn (t ex sex). Då kan man välja mellan barnen i deras egenskap av föräldrar, samtidigt som man väljer bra barnbarn. Därigenom vidgas urvalsmöjligheterna. Detta ökar radikalt möjligheterna att göra stora förädlingsvinster, vilket i sin tur bidrar till att Sverige om några decennier kan få ännu högre kvalitet i tallfröplantagerna.
Dag Lindgren, professor i skogsgenetik vid SLU i Umeå och en av författarna till uppsatsen, säger först att som nybliven farfar och morfar så känns det ju betydelsefullt att det är viktigare för barnbarnen med mor-och farföräldrar än föräldrar (åtminstonde ur balanssynpunkt).
– Stoppar man in de värden som är mest relevanta för svensk tallförädling i våra ekvationer, så ger den nya metoden 50 procent högre förädlingseffekt , utan några merkostnader eller ny teknik, jämfört med vad som tedde sig effektivast med 2007 års kunskaper. Det är dessutom säkert ganska enkelt att ytterligare förbättra metoden och öka dess mervärde.
– Det rör sig om mycket stora mervärden. Förädlingsteoretiska studier av förädlingsstrategier ska inte betraktas som något utforskat föråldrat område vid SLU, det är tvärtom ett område där mycket stora vinster fortfarande är möjliga att göra för svenskt skogsbruk, genom samverkan mellan SLU och Skogforsks förädlare.
Studien har utförts i samarbete med Skogforsk och Litauens skogsforskningsinstitut. Uppsatsen, med titeln “Balanced forest tree improvement can be enhanced by selecting among many parents but keeping balance among grandparents”, har författats av Dag Lindgren, Darius Danusevi_ius och Ola Rosvall. Artikeln publicerades i helgen i den ansedda skogstidskriften Canadian Journal of Forest Research (Can. J. For. Res. 38(11): 2797–2803) och på dess hemsida.
Kontaktinformation
Dag Lindgren, institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi, SLU i Umeå, tel 090-786 82 17, 070-399 24 81.
Dag.Lindgren@genfys.slu.se
