Blir man en säkrare bilförare efter att ha svarat på frågor om sin körstil?
Unga manliga bilförare som kör snabbt är medvetna om riskerna men har sällan tänkt på konsekvenserna. Om de får besvara frågor om hur de kör kan det dock påverka deras självrapporterade körbeteende. Det visar en ny avhandling vid Stockholms universitet av psykologen Birgitta Falk.
Trafikolyckor är den vanligaste dödsorsaken för ungdomar, speciellt unga män, i de flesta europeiska länder inklusive Sverige. Risken att bli dödad i trafiken är ungefär sex gånger större för en manlig bilförare mellan 18 och 24 år jämfört med bilförare mellan 30 och 59 år. Det är dessutom mycket svårt att påverka attityder och beteende till bilkörning bland unga män, speciellt dem med en riskabel körstil.
I en doktorsavhandling i psykologi vid Stockholms universitet testades en metod för att påverka attityder och beteende hos 350 unga manliga bilförare. Metoden byggde på att man fick fantisera kring vilka känslor som skulle väckas om man var ansvarig för en allvarlig olycka och vilka konsekvenser olyckan skulle få för ens eget framtida liv. Psykolog Birgitta Falk, som skrivit avhandlingen, konstaterar dock att det inte gick att påvisa några effekter på attityder och beteende trots att många män som ingick i studien spontant menade att metoden hade gett dem en ordentlig tankeställare.
– Resultatet är förvånande eftersom en av studierna i avhandlingen tyder på att unga män som kör mycket fort visserligen är väl medvetna om riskerna i trafiken men sällan har tänkt på konsekvenserna av en allvarlig olycka, menar Birgitta Falk.
När dessa män uppmanades att reflektera över konsekvenserna kom många tankar kring att ens eget liv skulle förändras för all framtid om man skulle skada eller döda en annan människa. Den tanken var mycket värre än tanken på att man själv kan skadas eller dödas.
”Om jag själv blir skadad kommer jag ändå att ha på mitt samvete att… självklart är det för jävligt, men…. Då är det jag själv som har orsakat det, på mig själv, och då får jag ta smällen. Men att min bilkörning ska gå ut över någon annan, det… skulle jag ha svårt att leva med” reflekterar en av de intervjuade männen.
Ett oväntat resultat från två av studierna i avhandlingen är att det verkar som att svara på frågor om eget riskabelt körbeteende påverkar själva beteendet. Deltagarna besvarade samma frågor om sitt körbeteende vid två tillfällen. Vid det andra tillfället, fem–sex veckor senare, rapporterades ett betydligt mindre riskabelt beteende än vid det första.
– Att svara på enkätfrågor kan påverka både attityder och beteende visar ny forskning från bland annat USA. Man vet inte orsaken, men en förklaring kan vara att man tvingas tänka till när man svarar på frågorna. På så sätt kan man få nya perspektiv på det som frågorna gäller. Det kan vara vad som hände när man svarade på frågorna om sitt körbeteende, säger Birgitta Falk, som hoppas kunna fortsätta att forska vidare kring detta intressanta fenomen.
Avhandlingens titel: Promoting traffic safety among young male drivers – the role of mental elaboration
Kontaktinformation
Ytterligare information
Birgitta Falk, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-163935, mobil 0705-677780, e-post bfk@psychology.su.se
