Inget uthålligt lantbruk utan bönder som trivs
Jordbrukets uthållighet handlar inte bara om ekologi och ekonomi, utan också om vad som får bönder att stanna kvar i yrket. När jordbruken blir större, men färre, växer avstånden till kollegor, och många familjejordbruk har blivit enmansjordbruk. Följden kan bli en känsla av både ensamhet och utsatthet, särskilt i utpräglade glesbygder. Om detta och om vad som kan göras åt problemet berättar Helena Nordström Källström i en doktorsavhandling från SLU.
Idag råder en ny social situation i lantbruket. Den har bland annat sin grund i de stora förändringar som lantbruket har genomgått under de senaste decennierna, med färre lantbruk och större brukningsenheter i nästan hela Sverige. Lantbrukarnas nätverk av kollegor har tunnats ut och det traditionella familjejordbruket har på många ställen bytts mot enmansjordbruk.
Avhandlingen innehåller en berättelse om hur lantbrukare i några glesbygdsområden i Sverige ser på sin tillvaro. Utifrån deras beskrivning av sina sociala villkor för Helena Nordström Källström ett resonemang om vad en socialt hållbar utveckling i svenskt lantbruk kan betyda. Hon fäster särskilt stor vikt vid de sociala relationerna och lantbrukarnas egna perspektiv på dessa.
I doktorsarbetet har sammanlagt 30 lantbrukare intervjuats, från två kommuner i södra Lappland och en socken i småländsk skogsbygd. Under intervjuerna har Helena Nordström Källström hittat några faktorer som verkar vara viktiga för upplevelsen av god livskvalitet i lantbruket. Många lyfte fram lantbrukaridentiteten, anknytningen till gården, familjejordbruket, andra sociala relationer och möjligheten till övertagande inom familjen. Andra viktiga faktorer var arbetsmiljön, lönsamheten, jordbrukspolitiken och den sociala servicen på landsbygden. Man kan också se det som att dessa faktorer ingår i två problemområden kring lantbrukaren.
För det första upplever många lantbrukare i studien att de har för lite inflytande på beslut som berör den egna gården och att de därför känner sig utsatta gentemot politiker, myndigheter och andra representanter för storsamhället. För det andra upplever många lantbrukare en försämrad social situation, med färre kontakter både med kollegor och konsumenter och de upplever sig därför ofta som ensamma. Dessa problem kan få lantbrukare att lägga ner sin verksamhet och ibland även flytta från gården. Men problemen blir samtidigt en del av den moderna bondens självbild. Att vara lantbrukare är också att vara ensam och utsatt.
Agronom Helena Nordström Källström, avdelningen för miljökommunikation vid institutionen för stad och land, SLU, försvarar sin avhandling Mellan trivsel och ensamhet – Om sociala villkor i lantbruket.
Tid: Torsdag den 30 oktober 2008, kl. 13.00
Plats: Loftets hörsal, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Docent Irene Flygare, Upplandsmuseet, Uppsala
Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen:
http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001841/
Kontaktinformation
Mer information:
Helena Nordström Källström, tel. 018-67 20 16,
Helena.Kallstrom@sol.slu.se
