Landskapet berättar om livet i bäcken

Död ved och olika markanvändning, t.ex. åkrar, skog och betesmarker, inom avrinningsområden och i kantzoner runt vattendrag påverkar de olika vattenlevande organismernas förekomst och artsammansättning.

Johan Törnblom, SLU, har i sitt doktorsarbete undersökt vattendrag både i Karpaterna och i Sverige. Han pekar i sin avhandling på att det omgivande landskapets sammansättning och historiska brukande bör uppmärksammas och analyseras mer systematiskt. Det ger ett beslutsunderlag i natur- och vattenförvaltningsfrågor samt en fingervisning om hur vattendrag kan restaureras och rehabiliteras.

Om man väljer ut ett antal organismer som indikatorer för fungerande ekosystem, t.ex. flodpärlmussla och öring, kan det bli enklare att förklara komplexa ekologiska samband för en bredare allmänhet. När olika aktörer vill utnyttja landskapets naturresurser, är det bra om de har förståelse både för olika organismers livsförutsättningar och för samhällets anspråk.

Hur mycket kan dagens samhälle påverka eller förändra ett avrinningsområde innan det återspeglar sig i våra vattendrag? Det är en fråga som blir allt mer aktuell i skenet av olika miljömålsambitioner och EU-direktiv. Samhällets målsättning att bevara alla naturligt förekommande arter i livskraftiga stammar och att uppnå god ekologisk status, finns föreskriven i skogspolitiken och EU:s ramdirektiv för vatten.

– Detta kommer att kräva nya metoder och arbetssätt som innebär en större lokal förankring och medvetenhet om hur det står till med ekosystemen och hur de fungerar, menar Johan Törnblom.

Fil.Lic. Johan Törnblom, institutionen för skogens produkter, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”A Landscape Approach towards Ecological Integrity of Catchments and Streams”. Disputationen avser filosofie doktorsexamen.

Mer information
Johan Törnblom, johan.tornblom@smsk.slu.se, 0222-349 71
Abstract och avhandlingen i sin helhet http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001813/