Brist på jämställdhet i hushållsarbetet bidrar till att kvinnor mår sämre än män
Den ojämna fördelningen av hushållsarbetet bidrar till att kvinnor har lägre psykiskt välbefinnande än män. Mäns föräldraledighet kan dock motverka den ojämna arbetsfördelningen eftersom män som tagit lite längre ledighet har ökat sin hushållsarbetstid efter ledighetens slut. Detta visar en ny doktorsavhandling i sociologi vid Stockholms universitet.
I Sverige liksom i övriga Europa gör kvinnor i genomsnitt tre gånger så mycket hushållsarbete som män. Samtidigt arbetar kvinnor oftare deltid eller är hemma på heltid för att ta hand om hem och barn. Sociologen Katarina Boye vid Stockholms universitet har undersökt orsaker till och konsekvenser av detta, bland annat genom att studera svenska par före och efter att de blivit föräldrar.
– Kvinnor lägger mer tid på sådant som matlagning, inköp, städning och tvätt än män redan innan barnen kommer, men föräldraskapet bidrar till att fördelningen blir ännu mer ojämn. Kvinnan är den som tar på sig det extra hushållsarbete som skapas när man får barn. Bland män är det bara de som tagit ut föräldraledighet i mer än en månad som ökat sin insats i hushållsarbetet när de blivit föräldrar, berättar Katarina Boye.
Avhandlingen visar vidare att fördelningen av hushållsarbetet är speciellt ojämn i par där kvinnan har en stor total arbetsbelastning från yrkesarbete och hushållsarbete. I par där både kvinnan och mannen arbetar mer än heltid på arbetsmarknaden gör kvinnan i genomsnitt fyra gånger så mycket hushållsarbete som mannen.
– Männen i de här familjerna har lika mycket tid som kvinnorna att göra hushållsarbete, men de gör mycket mindre. Subventioneringen av hushållsnära tjänster är antagligen införd med de här högt belastade kvinnorna i åtanke. Men eftersom kvinnornas höga arbetsbelastning beror på den ojämna fördelningen av hushållsarbetet blir det snarast en subventionering av männens bristande ansvar, säger Katarina Boye.
En av orsakerna till att svenska kvinnor i genomsnitt mår sämre än män är att kvinnor lägger mer tid på hushållsarbete än män gör. Kvinnor mår bättre ju längre deras yrkesarbetstid är, och det finns också en positiv effekt av att utföra hushållsarbete. Men blir hushållsarbetstiden för lång får det negativa effekter på kvinnors psykiska välbefinnande. Dessutom finns en negativ effekt av den totala arbetsbelastningen från yrkesarbete plus hushållsarbete.
Att jobba relativt mycket och inte göra allt för mycket hushållsarbete är positivt inte bara för svenska kvinnor utan för kvinnor i hela Europa, oavsett om de har traditionella eller moderna attityder till jämställdhet. Men det finns vissa skillnader mellan länder.
– Där familjepolitiken uppmuntrar traditionella roller bland kvinnor och män är till exempel hushållsarbete lite mer positivt för mödrar än i andra länder, men samtidigt är yrkesarbete lika positivt i dessa länder som i andra delar av Europa, säger Katarina Boye.
Avhandlingens namn: Happy hour? Studies on well-being and time spent on paid and unpaid work
Kontaktinformation
Ytterligare information:
Katarina Boye, Institutet för social forskning, Stockholms universitet, tel. 08-674 79 97, 070-429 74 45, e-post katarina.boye@sofi.su.se
För bild på Katarina Boye, kontakta universitetets presstjänst, e-post press@su.se, tfn 08-164090.
