Ny forskning visar hur nazismen formade efterkrigstiden
Nazismen fortsätter att fascinera drygt sextio år efter Hitlers död. De senaste decennierna har svenskt agerande under andra världskriget diskuterats intensivt, men det är en diskussion som nästan alltid rört tiden före krigsslutet. I en ny avhandling visar lundahistorikern Johan Östling hur den nazistiska erfarenheten levde vidare i Sverige efter 1945 och hur djupgående den har format efterkrigsvärlden.
Nazismen saknar motstycke i Europas moderna historia. Från att ha utövat mäktig dragningskraft under mellankrigstiden blev den efter 1945 en mörk skräckbild. Även om nationalsocialismen var död som ideologisk vision fanns den kvar som en manande erfarenhet. Den skulle sätta sin varaktiga prägel på efterkrigstiden.
– I motsats till andra europeiska länder klarade Sverige sig lindrigt undan andra världskriget. Det har fått oss att tro att svenskarna förblev opåverkade av 1930- och 1940-talens dramatik, säger Johan Östling. Min forskning framhåller tvärtom den grundläggande betydelse erfarenheterna av nazismen har haft.
I avhandlingen skildras hur den nazistiska erfarenheten röjde väg för ett nytt ideologiskt landskap. Det kom att kännetecknas av rationalism, sekularism och kulturradikalism, det vill säga raka motsatsen till nazismens irrationella lära som vädjade till känslor, lustar och nationalism.
Samtidigt brännmärktes kontinentala traditioner och en allmän rörelse från den tyska till den anglosaxiska kultursfären accelererade.
– Den kulturella kursomläggning som ägde rum i andra världskrigets kölvatten illustrerar förändringen. Sedan mitten av 1800-talet hade Tyskland varit det stora föregångslandet för Sverige, men den nazistiska erfarenheten ledde till ett slutgiltigt brott med den tyska traditionen. År 1946 ersatte engelska talande nog tyska som första främmande språk i skolan. Därmed avskärmade sig Sverige för lång tid från impulser från det kontinentala Europa. Vi lever fortfarande med detta arv, menar Johan Östling.
Avhandlingen behandlar också vad som hände med svenskar som sympatiserat med nazismen.
– De flesta lyckades framgångsrikt skaka av sig sitt nazistiska förflutna, säger Johan Östling. Undantagen var kända personer som Zarah Leander, Fredrik Böök och Sven Hedin som öppet visat sina sympatier för Nazityskland. De brännmärktes och stängdes ut från det offentliga rummet.
Johan Östling disputerar lördagen den 6 december 10.15, Historiska institutionen, Lund. Avhandlingen heter Nazismens sensmoral: Svenska erfarenheter i andra världskrigets efterdyning och utkommer på Atlantis.
Kontaktinformation
För mer information kontakta gärna:
Johan Östling, Historiska institutionen, Lunds universitet
johan.ostling@hist.lu.se
046-222 79 67
0702-81 75 75
