Öppning under EU-ordförandeskap beredde väg för flygets utsläppshandel
Expansionsplaner för flygtrafiken i Storbritannien blev den startpunkt som ledde fram till ett politiskt genombrott för att begränsa flygets klimatpåverkan i hela EU. Det visar Katarina Buhr i sin doktorsavhandling där hon har studerat framväxten av beslutet att inkludera flygbranschen i utsläppshandeln. Disputationen äger rum den 19 december vid Uppsala universitet.
Flygbranschen har länge behandlats som ett undantag på klimatområdet och att utsläppshandel skulle tillämpas på internationell luftfart sågs av många som en omöjlighet bara några år innan det första förslaget lades. Ändå har det såväl hyllade som kritiserade instrumentet för att kontrollera utsläppen av växthusgaser placerats i fokus för EU:s direktiv från oktober 2008 som innebär att flyg som avgår från eller ankommer till en flygplats inom EU ska börja handla med utsläppsrätter från och med år 2012.
Katarina Buhr beskriver i sin avhandling hur skapandet av flygutsläppsdirektivet var en gränsöverskridande process som i stor utsträckning katalyserades av brittiska intressen. Flygindustrin i Storbritannien blev i början av decenniet hårt pressad att ta ansvar för sin klimatpåverkan i samband med uppmärksammade expansionsplaner för flygtrafiken i landet.
– Utsläppshandel ansågs möjliggöra flygets förväntade starka tillväxt under legitima former genom att minska utsläppen på ett kostnadseffektivt och flexibelt sätt och blev ett attraktivt alternativ för såväl myndigheter som näringsliv, säger Katarina Buhr.
Men att begränsa utsläppshandeln till Storbritannien ansågs inte tillräckligt och förslaget kopplades därför till EU där man sedan 1990-talet hade undersökt möjligheten att ta fram ett lagförslag för att begränsa luftfartens klimatpåverkan. Ett politiskt genombrott blev möjligt i EU först när flera gynnsamma faktorer sammanföll i samband med Storbritanniens ordförandeskap år 2005 där frågan gavs hög prioritet.
Utsläppshandel levererades som en välpaketerad lösning till flygets klimatpåverkan. EU-kommissionen fångade upp förslaget från tjänstemän och lobbyister och använde möjligheten att skapa en reglering för flyget som sätt att förstärka sin klimatpolitiska ledarroll. Utsläppshandel för flyget var därmed ett resultat av ett s.k. förändringsfönster som varade under en kort period och utnyttjades framgångsrikt av organiserade intressen.
I dagsläget är flyget en hårt pressad bransch och missnöjet med utsläppshandelsdirektivet är utbrett, trots att flygbranschen själva gav sitt stöd till förslaget för bara tre år sedan.
– Det hade varit svårare att starta upp en politisk process idag när förutsättningarna har förändrats. Därför måste färdigpaketerade lösningar finnas tillgängliga när problem blir erkända och politiska möjligheter uppstår för att genombrott ska ske, säger Katarina Buhr.
Katarina Buhr kommer i fortsättningen forska om internationell klimatpolitik på IVL Svenska Miljöinstitutet inom forskningsprogrammet Clipore.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Katarina Buhr, 08-598 563 44, 073-650 92 54 eller katarina.buhr@ivl.se
